Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Att kunna dela ansvaret för en klass med en kollega kan locka fler legitimerade lärare till utsatta skolor, tror Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.
Att kunna dela ansvaret för en klass med en kollega kan locka fler legitimerade lärare till utsatta skolor, tror Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund. Bild: Hossein Salmanzadeh / TT

Lärarna vill se långsiktig skolsatsning

Socialdemokraternas löfte om att öka stödet till särskilt utsatta skolor välkomnas av lärarfacken. Men förslaget är också ett plåster på ett splittrat skolsystem.
– Det är symtomatiskt att det än en gång är staten som måste kliva in när huvudmännen inte klarar av ansvaret, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Socialdemokraterna har gått ut med att de vill öka stödet till 150 skolor i utsatta områden. En miljard kronor om året ska enligt partiet bidra till mindre undervisningsgrupper, mindre stök och två lärare i klassrummen.

– Det är ett vallöfte som vi går fram med här, säger Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.

Det lärarna efterfrågar

Från lärarnas Riksförbund välkomnar man löftet och menar att det är i linje med det som lärarna själva efterfrågar.

– Spontant känns det som att de vill satsa på arbetsmiljön och ökade möjligheter för lärarna att göra sitt jobb. Vi vet att andelen legitimerade lärare är lägre i utsatta områden. Om satsningen leder till mindre klasser och att det blir två legitimerade lärare per klass så skulle fler lärare söka sig till dessa skolor, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

– Vi vet att lönen är viktig men jag tror att arbetsmiljön slår högre.

Men för att kommuner och fristående skolor ska våga anställa fler legitimerade lärarna behöver pengarna vara långsiktiga enligt Åsa Fahlén.

– Med ett tvålärarsystem där ansvaret för en klass delas finns det större möjligheter för lärarna att se varje elev utifrån dennes förutsättningar. Men huvudmännen kommer inte att våga anställa om de inte vet att det är långsiktiga pengar, säger hon.

I S förslag framgår inte exakt vilka faktorer som ska avgöra vilket stöd en huvudman får.

– Det finns mycket som är undersökt kring vilka faktorer som påverkar elevernas förutsättningar i skolan där föräldrarnas utbildningsbakgrund är en av de viktigaste. Det behöver man titta på och differentiera stödet utifrån det.

Vill att staten tar huvudansvar

Både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet, som vid årsskiftet går ihop och blir Sveriges Lärare, driver frågan om att staten bör ta huvudansvaret för skolorna. Att Socialdemokraterna nu kommer med ett vallöfte om extra pengar anser Åsa Fahlén är ett tecken på att dagens huvudmän inte klarar ansvaret.

– Det är ett kvitto på att kommunerna och de fristående skolorna inte klarar av det. Det visar att staten måste gå in och rädda ett splittrat skolsystem, säger hon.

Rättad: I en tidigare version av texten hade det blivande fackförbundet fått fel namn.

S vallöfte om ökat stöd till skolor i utsatta områden

Socialdemokraterna har presenterat en satsning på elever och lärare i socioekonomiskt utsatta områden. Skolverket fördelar sedan tidigare pengar till de skolor i Sverige där behoven är som störst. Det rör sig om uppemot 150 skolor i dagsläget.

S vill utöka stödet med en miljard om året, vilket enligt partiet ska göra det möjligt att anställa dubbelt så många lärare, minska klasstorleken och förbättra elevhälsan. Det ska i sin tur leda till att fler elever tar sig vidare in på gymnasiet.

Exakt vilka faktorer som ska avgöra vilket stöd en huvudman har inte presenterats.