Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ett förstatligande av skolan skulle ta 20 år att genomföra, visar en ny utredning. Arkivbild.
Ett förstatligande av skolan skulle ta 20 år att genomföra, visar en ny utredning. Arkivbild. Bild: Henrik Montgomery/TT

Lärarfacken: Kan inte vänta i 20 år

Ett förstatligande av skolan skulle ta 20 år att genomföra, visar en ny utredning. Att staten förstärker sitt ansvar för finansieringen är ett bra första steg, enligt Lärarförbunden. Ett fullt förstatligande får samtidigt kritik.

I dag presenterade "Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan" sitt betänkande. Den särskilde utredaren Thomas Persson säger på en presskonferens att skolan i Sverige inte är likvärdig. Han säger också att han har svårt att se hur den ska bli mer likvärdig utan att staten tar över ansvaret.

– Kompetensutvecklingen (på skolorna) är väldigt beroende av vilken huvudman man råkar arbeta för, säger han.

Utredningen tar fasta på två huvudalternativ. Det ena handlar om ett "fullgånget förstatligande av den offentliga skolan". Något som enligt utredningen skulle ta tjugo år att genomföra.

Lärarförbundet driver frågan om att återföra huvudansvaret för skolan till staten.

– Vi menar ju att den likvärdighetsproblematik som svensk skola dras med i dag, den kan inte vänta i 20 år. Därför är det bra om vi kan få en politisk samsyn om ett statligt huvudansvar för finansieringen som ett första steg, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.

Jämför med sjukvården

Det andra alternativet går ut på att staten stärker sitt ansvar – men utan att ta över huvudmannaskapet från kommunerna. Utredarna identifierar tre delar: Finansiering, kompetensutveckling och kapacitetshöjande stöd.

Lärarförbunden vill se en långsiktig överenskommelse av styrningen av svensk skola men menar att huvudmannaskap och arbetsgivarskap inte behöver likställas.

– Det behöver inte alls vara samma sak. Titta på sjukvården och kollektivtrafiken. Huvudmannaskapet är regionernas, utförarskapet och därmed arbetsgivarskapet ligger däremot ofta på externa entreprenörer, säger Johanna Jaara Åstrand.

Även ett ökat statligt ansvar för kompetensutveckling välkomnas av Lärarförbundet.

– Det nationella professionsprogrammet och skrivningarna om det är en jätteviktig del för att göra yrket attraktivt och säkra lärares kompetens genom hela lärarlivet, säger Johanna Jaara Åstrand.

Förstatligande är inte lösningen

Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) välkomnar utredningen men tycker att ett förstatligande är en felriktad och alldeles för stor organisatorisk förändring.

– Av det som vi har hört hittills så finns det ingenting som tyder på att ett förstatligande skulle lösa skolans problem. Tvärtom skulle det bli en lång process som skulle ta fokus, under 20 år, från arbetet för att eleverna ska klara kunskapskraven. Kommunerna ser hellre ökade satsningar på lärarutbildningen och högre krav på huvudmännen, säger Peter Danielsson, ordförande.

Organisationen efterfrågar en tydligare statlig styrning men menar att kommunerna, som är närmre elever och föräldrar, har bättre förutsättningar att fatta de vardagsbeslut som påverkar dem. En trygg och likvärdig skolgång är också beroende av samarbete med andra kommunala verksamheter, exempelvis socialtjänst och kulturverksamheter, säger Peter Danielsson.

– Att då plocka ut skolan från kommunal styrning är inte en bra idé.

S: Sluta gynna friskolor

Socialdemokraterna oroar sig över att den nya regeringen kommer att fokusera för mycket på ett förstatligande och tappa det kortsiktiga perspektivet.

– Hela den här utredningen handlar ju om att öka likvärdigheten. Och om regeringen snabbt vill öka den borde de sluta gynna friskolor, säger Åsa Westerlund (S), talesperson.

Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet. Arkivbild.
Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet. Arkivbild. Bild: Anders Wiklund/TT

Fakta: Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan

Utredningens uppdrag sedan december 2020:

Föreslå hur staten kan ta över arbetsgivarskapet för lärare och skolledare och eventuellt övriga yrkesgrupper i de skolor som drivs av offentliga huvudmän (kommuner).

Föreslå en modell där staten ansvarar för finansieringen av skolan.

Föreslå hur staten kan ta över ansvaret för ledning av utbildningen och den dagliga driften i de skolor som i dag drivs av offentliga huvudmän.

Analysera konsekvenserna för bland annat det kommunala självstyret.

Utredningens tillkommande uppdrag sedan mars 2022:

Analysera hur statens ansvar för skolväsendet kan stärkas i andra former än genom ett förstatligande.

Analysera hur statens ansvar för komvux kan stärkas.