- Det får aldrig bli så att frånvarorapprotering och betygssättning leder till utvisning, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand till TT.
Hon understryker att Lärarförbundet i stort är positivt till lagändringen, som kommer att ge studiero och andrum för ungdomarna, deras lärare och skolkamrater. Men hon är rädd för att Migrationsverket kan komma att begära in studieresultat.
- Nu måste politikerna säkerställa att tillämpningen blir rättssäker. Att flytta in gränskontrollerna i klassrummet är helt oacceptabelt.
Remissinstanser kritiska
Efter en slutförd utbildning har de ensamkommande ungdomarna sex månader på sig att få en sysselsättning, för att säkra sitt uppehållstillstånd.
Lagändringen införs efter en proposition från regeringen som risades från flera håll. Flera remissinstanser har varit kritiska, och flera motioner har väckts för att avslå förslaget. M, SD och L ansåg i en reservation att gymnasiestudier inte borde utgöra en grund för uppehållstillstånd. De menade också att lagstiftningen är komplicerad som den är och att den blir ännu mer komplex med ändringen.
Moderaternas migrationspolitiske talesman Johan Forssell är mycket kritisk.
- Man lägger två miljarder kronor på att göra det enklare att få asyl för folk utan asylskäl, samtidigt som vi ser att pengarna inte räcker till integrationsåtgärder som verkligen behövs. De borde läggas på dem som har asylskäl.
Stor betydelse
Miljöpartiets migrationspolitiske talesperson Maria Ferm ser ändringen som otroligt viktig, och med stor betydelse för väldigt många.
- Lagändringen ger ungdomar möjlighet att gå klart gymnasiet, etablera sig på arbetsmarknaden och därefter få ett permanent uppehållstillstånd, säger hon till TT.
- Vi kan genom lagen förhindra att ensamkommande hoppar av gymnasiet för att få stanna, istället kan de nu fokusera på studierna.
Lagändringen röstades i dag igenom i riksdagen, och den börjar gälla den 1 juni i år.