Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
43-åriga Jennifer Haller i Seattle, USA, var i mitten av mars först ut i landet med att testa ett möjligt vaccin. Bild: Ted S. Warren
43-åriga Jennifer Haller i Seattle, USA, var i mitten av mars först ut i landet med att testa ett möjligt vaccin. Bild: Ted S. Warren

Läkemedelsverket: Inget vaccin i sikte

Runt om i världen jagar forskare för att komma först med ett vaccin för att stoppa pandemin. Men även om det går bra är ett vaccin långt borta.
– Jag skulle gissa på ett par år, och även det vore ett tidsmässigt världsrekord, säger Läkemedelsverkets vaccinkoordinator Charlotta Bergquist.

De första testerna på en mindre grupp försökspersoner påbörjades redan i mitten av mars i USA. Bilderna på 43-åriga Jennifer Haller spreds över världen när hon fick en första injektion på ett forskningsinstitut i Seattle, USA. Ungefär samtidigt syntes optimistiska rubriker om vaccin inom ett år, i stället för 5-10 år som är det normala. Men hittills har det inte kommit några konkreta resultat.

– Det blir inget vaccin i år, det har jag väldigt svårt att se. Har vi tur kan det komma i slutet av nästa år. Men jag skulle gissa på ett par år, och även det vore ett tidsmässigt världsrekord, säger Läkemedelsverkets vaccinkoordinator Charlotta Bergquist till TT.

LÄS MER: Så nära är vaccinet – de tävlar om förstaplatsen

Började från noll

Problemet är att det inte finns något utprövat vaccin mot andra typer av coronavirus att utgå ifrån, som det gör när det gäller influensavirus. Där räcker det att uppdatera med årets aktuella virusstam och sedan köra i gång den produktionsapparat som hela tiden står redo.

Men för det nya coronaviruset sars-cov-2 var forskarna tvungna att starta mer eller mindre från noll. Till att börja med fanns det inte ens någon fungerande djurmodell att börja forska på. De vanliga försöksråttorna kunde inte smittas med covid-19, så det blev nödvändigt att avla fram nya typer – som genast blev en bristvara. Trots det kunde de första kliniska vaccinstudierna inledas redan tio veckor efter det att viruset hade identifierats.

Och Charlotta Bergquist understryker att forskningen hela tiden har gått på högvarv, med täta samarbeten mellan industri, akademi, sjukhus och myndigheter på flera håll i världen.

– Det bedrivs ett intensivt arbete, och så vitt jag vet pågår det nu fyra kliniska försök i bland annat USA och Kina.

Krävs säkerhetsuppföljning

Men även om alla instanser är redo att snabbt godkänna och tillverka ett fungerande vaccin, så finns det vissa genvägar som inte är möjliga att ta, förklarar Charlotta Bergquist.

– Det går inte att tumma på säkerhetsuppföljningen. Om de första kliniska försöken går bra så måste vaccinet sedan testas på ett stort antal personer under en längre tid, så att man säkert vet att det verkligen ger ett immunsvar och att det inte finns allvarliga biverkningar.

Parallellt med vaccinforskningen pågår intensiva försök att ta fram läkemedel mot covid-19. Där är Charlotta Bergquist mer hoppfull när det gäller möjligheten att hyfsat snabbt få fram något som kan hjälpa svårt sjuka personer.

Det handlar både om antivirala substanser, som på olika sätt kan angripa själva viruset, och antiinflammatoriska ämnen som lugnar den kraftiga immunförsvarsreaktion som är den stora faran för patienter som varit sjuka en längre tid, då immunförsvaret börjar skada den egna kroppen. Dessutom forskas det på förebyggande läkemedel, som skulle kunna ges till vårdpersonal och riskgrupper.

Redo för snabbt godkännande

En fördel när det gäller den här typen av läkemedel är att det kan finnas substanser som redan är godkända för andra sjukdomar och därmed redan säkerhetstestade.

– Det görs oerhört många kliniska studier. Men än så länge finns det inga hållbara resultat. Fast jag tror att det finns goda möjligheter att vi får se något inom kort, säger Charlotta Bergquist.

I slutet av april väntas exempelvis svar från studier av substansen remdesivir, som först utvecklades för att behandla ebola. Redan nu har det kommit hoppfulla rapporter, men de har inte granskats tillräckligt ännu.

– Det är mängder av olika substanser som testas just nu. När läkemedelsföretagen kan visa resultat blir nästa steg att vi gör en EU-gemensam utvärdering av data som kan gå mycket fort, eftersom detta är högprioriterat. Så här är jag mer hoppfull att det kommer något inom kort tid, säger Charlotta Bergquist.

TT: Är du optimist eller pessimist när det gäller möjligheten att hantera den här pandemin?

– Varken eller, i det här läget. Jag väntar och ser, och avvaktar mer data.

Det nya coronaviruset, sars-cov-2, smittar genom nära kontakt mellan människor. Det kallas droppsmitta och bygger på att någon som är sjuk har virus i sina luftvägar och slemhinnor som hamnar på någon annan. Det kan smitta till exempel genom att du nyser och någon står nära dig, eller genom att någon får det på händerna och sedan tar sig i ansiktet.

För att det ska vara hög risk för att smittas krävs det att man är nära (närmare än två meter) någon under "längre tid", EU:s smittskyddsmyndighet ECDC har satt gränsen vid 15 minuter.

Det är väldigt osannolikt att bli smittad bara genom att passera någon utomhus eller stå bredvid någon en kort stund i kollektivtrafiken, enligt Folkhälsomyndigheten.

Det första bekräftade fallet av det nya coronaviruset, sars-cov-2, och som ger upphov till sjukdomen covid-19, rapporterades i den kinesiska storstaden Wuhan den 31 december i fjol.

Det finns enligt Världshälsoorganisationen varken vaccin mot viruset eller effektiva behandlingar för att bromsa sjukdomsförloppet, som i de värsta fallen slutar i dödlig lunginflammation.

Källor: Folkhälsomyndigheten och WHO