Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Gemensamt för alla de nordiska länderna är att coronasmittan slagit hårt mot de äldre. Bild: Henrik Montgomery/TT
Gemensamt för alla de nordiska länderna är att coronasmittan slagit hårt mot de äldre. Bild: Henrik Montgomery/TT

Lägre dödstal – men äldre har drabbats hårt även i Finland

Precis som i Sverige har coronaviruset slagit hårt mot de äldre i Finland. Betydligt färre har dött totalt, men andelen döda i äldreomsorgen är på samma nivå som i Sverige.
– Om smittan kommer in till äldreboende och sprider sig där, då blir det många döda, säger Jussi Sane, ledande smittskyddsexpert på institutet för hälsa och välfärd.

"Vi har misslyckats med att skydda våra äldre", har varit en återkommande fras när man från svenskt håll ska förklara varför vi har så mycket högre dödstal än de nordiska grannländerna.

Men just när det gäller hur stor andel av de döda som finns inom äldreomsorgen är det faktiskt inte någon större skillnad mellan de nordiska länderna. Skillnaden är att siffrorna är så mycket större i Sverige.

Liknande tal i hela Norden

• I Sverige återfinns ungefär 50 procent av de döda på äldreboende. Ytterligare 25 procent av de avlidna har haft hemtjänst.

• I Norge återfinns ungefär 59 procent av de döda på äldreboende, enligt Frode Forland, smittskyddsdirektör på Folkhälsoinstitutet.

• Siffrorna för Finland ligger på en liknande nivå. Hälften av alla döda har bott på äldreboende, av ungefär samma slag som de som finns i Sverige. Dessutom har ungefär 30 procent har dött i en typ av geriatriskt vårdboende, ungefär som demensboende, berättar Jussi Sane, ledande smittskyddsexpert på institutet för hälsa och välfärd.

">
Jussi Sane, ledande smittskyddsexpert på institutet för hälsa och välfärd i Finland, konstaterar att det är svårt att skydda de äldre. Bild: Privat
Jussi Sane, ledande smittskyddsexpert på institutet för hälsa och välfärd i Finland, konstaterar att det är svårt att skydda de äldre. Bild: Privat

– Det är ungefär samma situation i många länder, konstaterar han.

Vad drar ni för slutsats av det?

– Det beror ju på att det är den främsta riskgruppen. Om smittan kommer in till äldreboende och det sprider sig där, då blir det många döda. De som bor där är ju alla i riskgrupper.

Vad kan man göra åt det?

– Det man måste göra är att försöka förhindra att smittan kommer in till äldreboende, och det har varit en utmaning i många länder.

Totalt har 318 personer avlidit i covid-19 i Finland. Åtminstone 200 av dem var över 80 år. Ytterligare ett 60-tal var mellan 70 och 79 år.

Även i Danmark är det övervägande äldre som avlidit i covid-19. Av landets 570 avlidna är 60 procent över 80 år och närmare 90 procent över 70 år.

Lägre dödstal i Finland

Trots att man i Finland klarat coronapandemin betydligt bättre än Sverige så här långt menar Jussi Sane att det är alldeles för tidigt att dra några definitiva slutsatser. De drastiska åtgärder som vidtagits i landet för att bromsa smittspridningen har tillkommit på regeringens initiativ och från institutet för hälsa och välfärd varnade man tidigt för att landet möjligen skulle drabbas av en kraftig andra våg under hösten, något som DN tidigare berättat om.

– Just nu ser det bra ut, men det är svårt att veta vad som händer i framtiden, säger Jussi Sane.

Han säger att regeringens mål hela tiden varit att förhindra att viruset får samhällsspridning, men utan att det fick alltför negativa konsekvenser i samhället i övrigt. Helsingforsområdet sattes i karantän, men nedstängningen av samhället var aldrig så total som i Spanien eller Italien. Skolor och museer var stängda, men affärer var öppna som vanligt och folk fick röra sig utomhus.

– Jag vet inte vad som funkat bäst när det gäller de olika åtgärderna, det är något vi får titta på framöver, säger Jussi Sane.

Mindre spridning i början

Vilka skillnader ser du jämfört med Sverige?

– När det började i mars så hade vi inte så många fall, utan det var mest i Helsingforsområdet. Det spred sig inte lika mycket här, som i Stockholm till exempel där det blev en ganska stor spridning redan i början. Men skillnaderna är ju ganska stora inom Sverige också – Skåne har ju klarat sig ganska bra, eller hur?

Jussi Sane konstaterar att kurvan i Finland gick ned ganska snabbt jämfört med de prognoser de hade gjort. Den tydliga topp man brukar se vid epidemier kom aldrig. Det blev mer en platå.

Att utbrottet tog en annan fart i Sverige tror han kan hänga samma med att vi hade så mycket mer spridning tidigt.

– Sedan hade vi strategin att man ska testa lite mer i början. Alla regionerna ägnade sig mycket åt smittspårning i början. Det kan vara en skillnad, men det är svårt att jämföra olika länder redan nu. Vi behöver mer tid.

LÄS MER: Därför har Norge lyckats bättre i kampen mot corona

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.