Människor som lever i socialt utsatta områden drabbas oftare än andra av brott, de upplever en större otrygghet och har lägre förtroende för polis och rättsväsende.
När Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterar siffror för 2017 befästs en bild som blivit allt mer tydlig de senaste åren. Men rapportens författare pekar också på att skillnaderna mellan utsatta områden och övriga urbana områden har minskat.
- Generellt kan man uttyda en ökning vad gäller utsatthet för brott. I övriga urbana områden har det varit en successiv ökning. I socialt utsatta områden är det mer upp och ner, men de närmar sig varandra. Det finns fortfarande skillnader, men de har minskat över tid, säger Maria Söderström, utredare på Brå.
"Minskad skillnad"
Det är en bild som Olof Bäckman känner igen från sin forskning. Han är docent i sociologi vid Stockholms universitet och arbetar tillsammans med kriminologer med att kartlägga utvecklingen i socioekonomiskt svaga områden. Forskargruppen befinner sig mitt i arbetet, men Olof Bäckman kan dela med sig av preliminära analyser.
- De data vi tittar på är andel lagförda i områdena. Där är trenden svagt nedåtgående, både i utsatta områden och i andra områden, och vi ser också en minskad skillnad, säger han.
Det är på plats att påpeka att Brå i mars publicerade en fördjupad studie där man undersökte de områden som polisen pekat ut som särskilt utsatta. Där framkom en mörk bild av situationen i vissa stadsdelar.
- Det är en rimlig hypotes att den generella trenden är att brottsligheten minskar, men att det händer väldigt mycket i väldigt begränsade områden och att det skapar debatten och oron, säger Olof Bäckman.
Stora könskillnader
Störst skillnad mellan de olika socioekonomiska områdena hittar man när man tittar på statistik över otrygghet. Här är skillnaden mellan könen slående. I socialt utsatta områden uppger 48 procent av kvinnorna att de känner sig otrygga, vilket är en mer än dubbelt så hög siffra som för män (22 procent). I övriga urbana områden är siffrorna 30 (kvinnor) respektive 9 procent (män).
Det här är gamla nyheter, men i mätningen för 2017 har otryggheten bland kvinnor i utsatta områden faktiskt gått ner med fem procentenheter, från 53 procent 2016 till nämnda 48, samma siffra som år 2015.
Maria Söderström påpekar dock att otryggheten bland kvinnor i utsatta områden har legat på ungefär samma nivå sedan man började göra mätningarna för drygt tio år sedan.
- Utvecklingen för otryggheten under sen kväll har varit ganska stabil, säger hon.
Vad ska man då dra för slutsatser om situationen i socialt utsatta områden?
- Rapporten visar att det är större utsatthet och större otrygghet, men det följer ändå utvecklingen i samhället i stort, säger Maria Söderström.
Fakta: Utsatthet för brott
Andel personer som uppger att de blivit utsatta för brott mot enskild person. Siffror i procent.
Män i socialt utsatta områden
2005: 20,2
2010: 19,0
2016: 19,4
Män i övriga urbana områden
2005: 13,3
2010: 12,1
2016: 16,1
Kvinnor i socialt utsatta områden
2005: 20,8
2010: 15,7
2016: 19,9
Kvinnor i övriga urbana områden
2005: 13,1
2010: 11,7
2016: 16,9
Brott mot enskild person innefattar misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri och trakasserier. Siffrorna från 2016 är de senaste som finns tillgängliga.
Andel personer som uppger att de upplever otrygghet utomhus på sena kvällar. Siffror i procent.
Män i socialt utsatta områden
2006: 23,0
2010: 23,0
2017: 22,0
Män i övriga urbana områden
2006: 9,0
2010: 6,0
2017: 9,0
Kvinnor i socialt utsatta områden
2006: 57,0
2010: 45,0
2017: 48,0
Kvinnor i övriga urbana områden
2006: 34,0
2010: 25,0
2017: 30,0
Källa: Brå
