LÄS MER: Stefan Löfven i KU: Flockimmunitet ingen strategi
Under våren har både myndighetschefer och ministrar frågats ut om arbetet under coronakrisen. Mycket tid har ägnats åt om regeringen haft någon beslutad strategi för arbetet och hur den i så fall sett ut och om den har ändrats under arbetets gång.
På torsdagen presenterade Konstitutionsutskottet, KU, sin slutsats av utfrågningarna. KU framhåller att man granskat det som är möjligt att granska nu, utifrån det faktum att krisen ännu inte är över.
Enligt ett enigt utskott har regeringen brustit på sex områden när det kommer till pandemin:
– Besöksförbud inom äldreomsorgen, testning och smittspårning, tillgången till skyddsutrustning och annan skyddsmateriel, beredningen av snabbpropositioner och pandemilagen, regeringens agerande avseende coronastrategin samt införandet av deltagargräns för allmänna sammankomster och tillställningar, säger ordföranden Karin Enström.
Kritiken går bland annat ut på att regeringen inte agerat tillräckligt snabbt i fråga om testning och smittspårning och att det har varit för många oklarheter kring ansvar och ersättning till kommuner och regioner, vilket bidragit till problemen.
– Målet om 100 000 tester per vecka uppnåddes först i september 2020, säger Enström.
För lite styrning från regeringen
När det kommer till besöksförbudet i äldreomsorgen gjorde regeringen inte tillräckligt för att skydda de äldre, behovet av nationell vägledning och styrning var stort men nåddes inte, anser KU.
Hanteringen av pandemilagen kritiseras också, regeringen agerade alltför saktfärdigt. Och KU anser också att regeringen brustit kring vilken strategi som gällt för arbetet.
– Utskottet konstaterar att en strategi bör vara väl förankrad och att det inte går att klarlägga om den aktuella strategin varit det, säger Enström.
”Det mesta har fungerat bra”
KU:s vice ordförande, socialdemokraten Hans Ekström, lyfte i sin tur fram att pandemin varit en ”monumental uppgift för hela samhället”, inte bara i Sverige utan också internationellt.
– Det har skapat ett stort lidande för många människor. Men det vi har granskat är den hantering som skett av regeringen och i dialog med riksdagen. Det är över 700 beslut som har fattats, säger han.
Och tillägger:
– Det mesta har fungerat och fungerat bra men det finns också en del brister vi har iakttagit. Det är inte onaturligt under den extrema tidspress som har funnits och en okänd motståndare man har slagits emot. Men det finns saker vi måste ta med oss och lära oss av den här krisen.
Även när det gäller publikbegränsningar tycker KU att regeringen brustit.
Linda Modig (C):
– KU är kritiskt till hur regeringen hanterat deltagarbegränsningar för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, eftersom det innebar inskränkningar i fri- och rättigheter, som demonstrationsrätten. En omprövning borde skett på ett mer kontinuerligt och formaliserat sätt än vad som gjordes.
Åkesson: Vår tids stora svek
SD:s partiledare Jimmie Åkesson kommenterar KU:s besked i ett pressmeddelande.
– Vi krävde redan från start ett handlingskraftigt politiskt ledarskap med snabba åtgärder, men regeringen valde i hög utsträckning att gömma sig bakom myndigheterna. Vi har också länge påtalat behovet av en ordentlig krisberedskap. Regeringen valde dock att slå dövörat till och de tragiska konsekvenserna känner vi alla till. Långt över 14 000 döda och över en miljon smittade. Detta är ett av vår tids stora svek, säger han.
Socialminister Lena Hallengren (S) säger till TT att hon och regeringen kommer att gå genom KU:s utlåtande noga.
– Jag ser inte någon omfattande konstitutionell kritik. Men det finns beskrivningar av saker som hade kunnat hanterats annorlunda, och där man hade kunnat hitta tydlighet snabbare, säger hon till TT.
Vilken kritik KU anser är allra allvarligast svarar man inte på i årets granskningsbetänkande.
– Vi har valt att inte gradera kritik under senare år. Det kanske är en förutsättning för att KU kommer till eniga ställningstaganden, säger Hans Ekström.
KU:s huvudsakliga uppgift är att granska hur regeringen sköter sitt uppdrag och presenterar varje sommar resultatet av sitt arbete. På senare år har utskottet strävat efter att hitta skrivningar som alla partier kan ställa sig bakom, för att inte fastna i partipolitiska låsningar.
Bakom förändringen anses riksdagens nuvarande talman Andreas Norlén, tidigare KU:s ordförande, och mångårige S-profilen Björn von Sydow stå.
Det betyder prickning
Kritik från KU, ”prickning”, har ingen formell betydelse utan ska mer ses som en skarp uppmaning till de kritiserade om skärpning.
Prickning kan dock leda till en fortsatt politisk process, som dock inte styrs av KU. Det kan till exempel handla om att riksdagen riktar en misstroendeförklaring mot statsministern eller enskilda statsråd.
Misstroendeförklaring
• För att riksdagen ska rösta om misstroende krävs att minst 35 av riksdagens totalt 349 ledamöter väcker ett sådant önskemål.
• Om ett misstroende riktas mot statsministern, innebär det att hela regeringen måste avgå eller utlysa extraval om det går genom. Om det gäller ett enskilt statsråd måste han eller hon avgå.
• För att ett misstroende ska gå genom måste minst 175 ledamöter rösta ja till förslaget.
• Mellan 1980 och fram till i dag har riksdagen röstat om misstroendeförklaring elva gånger, men aldrig sagt ja.
Källa: Riksdagen.se
LÄS MER: Många bollar i KU för Hallengren om corona
LÄS MER: Mikael Damberg: Ingen coronastrategi har beslutats
LÄS MER: Dan Eliasson: En mängd situationer där vi ville ha snabbare corona-åtgärder
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.