Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Kriminalvården behöver mer pengar för att nygga ut antalet fängelse- och häktesplatser. Arkivbild

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Kriminalvården: Överväg alternativ till fängelse

Fängelse- och häktesplatserna bedöms behöva öka med 2 800 stycken på sikt. För att hålla nere kostnaden vill Kriminalvården att fler alternativ till fängelse övervägs.

I Kriminalvårdens budgetunderlag till regeringen görs bedömningen att antalet platser på Sveriges fängelser och häkten behöver öka till 9 500 till år 2029.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det skulle innebära en ökning med cirka 1 800 fängelseplatser och nästan 1 000 häktesplatser platser jämfört med i dag. Det bedöms samtidigt kräva att antalet anställda utökas med 3 000 personer till cirka 15 000.

Mer frivård?

I budgetunderlaget påpekas att det skulle bli både kostsamt och praktiskt mycket svårt att klara av en utökning av den omfattningen.

"Regeringen bör därför överväga åtgärder för att hålla nere antalet frihetsberövade individer", skriver Kriminalvården.

Myndigheten anser att en utveckling av frivårdspåföljderna och en utökning av antalet dömda som intensiv-övervakas "är alternativ som bör tas i beaktande."

Skärpta lagar

Orsaken till att behovet av fängelse- och häktesplatser väntas öka kraftigt är höjda straff och andra lagskärpningar som redan införts eller ska införas.

Därtill kommer att antalet polisanställda ska utökas med 10 000 till 2024, vilket förväntas göra polisen mer effektiv.

Av de 2 800 fler platser på fängelser och häkten som anses behövas till 2029 har inriktningsbeslut fattats om cirka 1 100 platser.

Enligt kostnadsscenariot i budgetunderlaget skulle bara de 1 100 platserna, inklusive tillfälliga platser i väntan på att de permanenta blir byggda, kosta runt två miljarder kronor årligen.

Snabbt beslut krävs

Kriminalvården understryker att man både behöver komma i kapp med nödvändiga renoveringar av föråldrad och sliten infrastruktur, samt bygga nytt och anpassa lokaler för att möta nya krav och ett ökat inflöde av "klienter".

"Om inte detta sker i tillräckligt snabb takt, eller om klientökningen sker fortare än upprustningen av befintlig infrastruktur kan ske, kommer situationen i landets anstalter och häkten snart att bli kritisk", skriver Kriminalvården.

Myndigheten vill se ett tydligt ställningstagande till Kriminalvårdens framtida behov snarast möjligt.

Mer pengar 2019

På kort sikt vill Kriminalvården ha 799 miljoner kronor extra i regeringens tilläggsbudget för i år för att täcka underskott, utöka antalet platser och för att klara av ökade kostnader för kriminalvårdens transporter.

För åren 2020–2022 begär Kriminalvården sammanlagt drygt en miljard kronor mer, samtidigt som myndigheten räknar med att behöva göra besparingar på 850 miljoner kronor.