Men inrikesminister Mikael Damberg (S) tror att regeringens 34-punktsprogram kommer att ge resultat.
– Vi har aldrig sagt att det räcker, men det är det mest kraftfulla programmet någonsin mot gängkriminalitet, säger han inför dagens debatt riksdagen.
– Vi har inte sett början på effekten av 34-punktsprogrammet. Vi är bara i uppstartsfasen.
Många av punkterna håller på att utredas, som anonyma vittnen, ett kronvittnessystem, obligatorisk häktning för fler brott och skärpta straff.
Ny utredning tillsätts
Enligt Damberg växlas nu arbetet mot gängkriminaliteten upp. Han kommer i debatten bland annat att avisera att regeringen vill öka polisens möjligheter att använda hemliga tvångsmedel mot kriminella gäng. Därför tillsätts en särskild utredare inom kort. Det är en del i 34-punktsprogrammet.
För att till exempel få använda hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation krävs i dag misstanke om ett brott med ett straffvärde på minst två år.
Damberg uppger att åklagarna efterlyst att man ska kunna lägga samman straffvärdet för flera olika brott som kriminella gäng ägnar sig åt. Därmed skulle teleavlyssning, hemlig kameraövervakning eller dolda mikrofoner kunna användas oftare mot gängen.
Kräver nya åtgärder
Damberg kommer i debatten också att peka på regeringens budgetförslag som kan förebygga brottslighet, till exempel satsningar på skolor och socialtjänst i utsatta förorter.
Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Sverigedemokraterna (SD) har dock en lång rad andra åtgärder som de anser måste genomföras.
Alla tre har kriminalisering av delaktighet i kriminella organisationer högt på sina listor.
– Det är en lagstiftning som är nödvändig för att på sikt bryta ned organiserad kriminalitet i olika former, säger SD:s rättspolitiske talesperson Adam Marttinen.
Inrikesminister Damberg tror inte på det förslaget.
– Det är väl det långsammaste förslaget man kan göra. För det kräver en grundlagsändring, säger han.
Visitera utan misstanke?
M och KD driver också att polisen ska få upprätta tillfälliga visitationszoner, inom vilka kroppsvisitations får göras utan konkret brottsmisstanke.
Även det förslaget avisas av Damberg
– Polisen säger att de har alla möjligheter att visitera efter droger och vapen i dag, uppger han.
Statsminister Stefan Löfven (S) har också tidigare sagt att han inte tror på att "helt oskyldiga människor ska bli visiterade i sitt bostadsområde".
Damberg anser att det är viktigare att ge polisen ökade möjligheter till husrannsakan kopplat till skjutningar och gängmiljöer. En utredning ska i slutet av oktober lägga fram sådana förslag.
M, KD, och SD vill också införa en möjlighet till anonyma vittnen som en viktig åtgärd för att polisen ska få information om brott. Även det utreds inom ramen för regeringens 34-punktsprogram, men de tre partierna tvivlar på att regeringen verkligen vill genomföra en sådan lagändring.
Vill se längre straff
De tre partierna vill också slopa straffrabatten för 18-, 19- och 20-åringar helt. Regeringen har skickat ut ett förslag på remiss som innebär att straffrabatten slopas när det gäller brott med lägsta straff ett år.
Bland M:s prioriterade förslag finns även en "gängbestämmelse" i brottslagstiftningen om dubbla straff för brott som begås inom ramen för gänguppgörelse.
SD vill se över den så kallade mängdrabatten när någon döms för flera brott samtidigt och att en längre tid av fängelsestraff än i dag ska avtjänas innan villkorlig frigivning blir aktuellt. SD:s Adam Marttinen kommer i debatten också trycka på att fler utlänningar som begår brott ska utvisas.
Flera förslag som hörts på senare tid har hämtats från Danmark, till exempel att polisen ska kunna förbjuda vissa personer att vistas i ett område under en begränsad tid. En annan dansk åtgärd är att gängkriminella efter avtjänat straff ska kunna förbjudas att vistas i till exempel sitt gamla bostadsområde.
Stoppa vittneshot
Centern kommer i riksdagsdebatten att föreslå att straffet för övergrepp i rättssak, till exempel att hota vittnen, ska ge ett lägsta fängelsestraff om två år. Och att misstanke om övergrepp i rättssak alltid ska leda till häktning.
Hot mot vittnen och rädsla är ett stort problem när det gäller att komma åt gängbrottslingar.
– Värdet av att kunna hota till tystnad är stor men risken för att straffas för det är liten, säger Johan Hedin, Centerns rättspolitiske talesperson.
Han tycker att samtalen mellan regeringen och oppositionen om åtgärder mot gängen egentligen borde återupptas.
– Men jag ser inte att vi skulle kunna få till samtal i en konstruktiv anda nu, säger Hedin.