Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kräftskivan räddad trots många problem

Kallt väder och bränslesparande fraktfartyg har bidragit till kräftgång för sensommarens skalförsedda storsäljare. Alla kräftälskare kan dock andas ut.

Kräftans tid är nu här. Under en kort men intensiv period är det högsäsong för de skalförsedda djuren:

- Det beror lite på hur väl lämpat vädret är för kräftskivor. Men efter två, tre veckor brukar försäljningen normalt börja ebba ut, konstaterar Markus Herlin som är kräftimportsansvarig på Ullmo Food.

Sammanlagt konsumerar vi svenskar närmare 3 000 ton kräftor varje år. Vecka 32 är av tradition den populäraste veckan för kräftskivor. Men i år såg premiären länge ut att vara i fara.

Kyla gjorde att de kinesiska kräftfiskarna inte kom igång så tidigt i maj som de brukar. Redarnas iver att spara bränsle spädde på förseningen. Det har tagit fem veckor stället för som normalt fyra, att transportera kräftorna från Kina till Europa.

Och inte nog med det. När de djupfrysta skaldjuren väl kom fram till Holland för vidare transport till sina olika slutdestinationer dök nästa problem upp. Hamnarbetarna i Rotterdams hade svårt att hinna med att dirigera containrarna vidare.

- Men nu ser det ut som att allt kommer att lösa sig. De har lovat att de sista containrarna kommer att skickas i helgen, berättar Kjell Östman, vd för Lobster Seafood som årligen brukar sälja mellan 600 och 700 ton kräftor på den svenska marknaden.

Även de andra kräftimportörerna anser sig ha kontroll över situationen och räknar med att kunna fullfölja sina leveransavtal. Enligt Peter Arvidsson som är vd för Pandalus och Seacold Food kommer förseningarna inte medföra någon kvalitetsförsämring:

- Snarare tvärtom. Det kalla vattnet medför en förbättrad kvalitet.

Han tror inte heller att problemen kommer medföra att kräftorna på den svenska marknaden kommer att kosta mer i är än ifjol.

- En fördelaktig dollarkurs kompenserar de fördyringar som varit, förklarar han.

Förutom Kina importerar Sverige kräftor från Turkiet, Spanien och Armenien.

Till det kommer en liten om än växande del med inhemska signalkräftor. Den svenska produktionen uppgår ärligen till någonstans mellan 400 och 500 ton.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.