Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Islamiska förbundet, som driver Stockholmsmoskén vid Medborgarplatsen i Stockholm, pekas i en ny rapport ut som en av de organisationer som arbetar enligt Muslimska brödraskapets normer. Men deras ordförande nekar till såväl organisatoriska kopplingar som ideologiska sympatier. Arkivbild.

Kontroversiell islamism sprids i Sverige

Den första MSB-rapporten fick kritik. Nu tar man ett nytt grepp om islamistiska Muslimska brödraskapets inflytande i Sverige. Rapporten varnar för att svenska skattepengar används i organisationer som sympatiserar med rörelsen och kan bidra till radikalisering.

I förra årets förstudie som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beställde stod att svenska muslimer ledda av Muslimska brödraskapet (MB) håller på att bygga upp ett parallellsamhälle, bland annat genom att infiltrera organisationer och partier. Den kritiserades av forskare som konspiratorisk och ovetenskaplig.

Enligt MSB var det dock bara en kunskapsöversikt. Nu kommer en ny rapport där delvis samma författare har undersökt vilka budskap som förmedlas av aktörer i Sverige som kan kopplas till MB, vilket motiveras med att det är "en rörelse med ambitioner att förändra individers, samhällens och staters syn på sig själva och hur samhället ska styras".

"Anledning till oro"

Syftet är att öka kunskapen om hur dessa aktörer kan försöka att påverka samhället med sin retorik, som i rapporten beskrivs som polariserande och därmed ett hot mot "demokratiska spelregler".

- På sikt kan det finnas anledning till oro. De ställer en föreställd grupp av muslimer mot alla andra, "vi mot dem". Att piska upp den typen av stämningar bidrar till segregation och gynnar inte den sociala gemenskapen i ett samhälle, säger Aje Carlbom, rapportförfattare och docent vid Malmö universitet.

MB bildades 1928 i Egypten, med målet att skapa en islamisk stat. I rapporten pekas flera svenska organisationer ut som associerade till MB:s tankegods, bland andra Islamiska förbundet, Sveriges unga muslimer, studieförbundet Ibn Rushd och Sveriges muslimska råd.

Flera av dem ingår enligt rapporten i ett nätverk med band till FIOE, som av internationella forskare ses som en paraplyorganisation för aktivism kopplad till MB.

- Det handlar mer om sympatier med Muslimska brödraskapets grundläggande ideologi, snarare än att organisationernas verksamhet dikteras direkt från Egypten och moderorganisationen, säger Carlbom.

Temmam Asbai, ordförande för Islamiska förbundet, tillbakavisar dock både organisatoriska kopplingar och ideologiska sympatier.

- Vi är en svensk organisation som utgår från våra egna stadgar, policydokument och värderingar. Vi får inga direktiv eller finansiering från någon annan organisation utanför Sverige. Som organisation kan vi påverkas av andra organisationer, muslimska och icke-muslimska, men det är inte samma sak som sympatier, säger han.

Visst inflytande

MB-kopplade aktivister i organisationerna har nått ett visst inflytande i samhället – inte minst genom att politiker och andra har erkänt dem som företrädare för muslimer i Sverige, enligt rapporten. I den konstateras också att organisationerna fått skattemedel trots att de sprider budskap som går på tvärs med grundläggande värderingar i samhället.

- Det är helt okej i en demokrati att propagera för konservativa värderingar och bygga religiösa organisatoriska nätverk, men man kan argumentera för att detta ska finansieras med privata medel, säger Carlbom.

Han varnar också för att organisationernas politiskt färgade uppfattningar om islam kan bidra till radikalisering, särskilt om det finns en upplevd känsla av att vara offer för en västvärld som förtrycker muslimer.

- Offermentaliteten sprids även bland de MB-associerade, säger Carlbom.

I kombination med att det inom vissa kretsar finns en acceptans för politiskt våld kan det leda till att enskilda individer går vidare till mer våldsbejakande grupper, bedömer han.