En tredjedel av landets kommunpolitiker har en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre, visar statistik från SCB. Det kan jämföras med landets riksdagsledamöter, där hälften har en högre utbildning.
– Kommunpolitikerna har den lägsta utbildningsnivån när vi jämför ledamöterna i riksdagen, regionerna och kommunerna, säger Jonas Olofsson, som arbetar med demokratistatistik på SCB i ett pressmeddelande.
När kommunerna ställs emot varandra är det flera skånska kommuner som sticker ut. Högst andel högutbildade kommunpolitiker har universitetsstaden Lund, där nära tre av fyra politiker har en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre. I den skånska kommunen Bjuv är utbildningsnivån betydligt lägre – endast två kommuner i landet har en lägre andel politiker med eftergymnasial utbildning.
Göteborg hamnar på plats 18 med 55,56 procent högutbildade, Mölndal på plats 12 och Partille på plats 41.
Lägst i Västra Götaland
Skillnaderna i utbildningsnivå är stora även mellan länen. Västra Götaland, Gävleborg och Västmanland har den lägsta andelen högutbildade politiker, med minst tre års eftergymnasial utbildning, medan Stockholms län har den överlägset största andelen högutbildade politiker (46 procent).
– I Västra Götaland, Gävleborg och Västmanland är andelen högutbildade kommunpolitiker cirka 26 procent. Mölndal, Gävle respektive Västerås är kommunerna där den är högst där, säger Fredrik Andersson på SCB:s avdelning för befolkning och välfärd, i ett pressmeddelande.
De kommuner med högst andel politiker med högre utbildning:
1. Lund: 73, 8 procent
2. Täby: 65,6 procent
3. Uppsala: 65,4 procent
4. Staffanstorp: 61,0 procent
5. Linköping: 60,8 procent
Andelen högutbildade i länen:
Västra Götalands län 26,01 procent
Gävleborgs län 25,87 procent
Västmanlands län 25,56 procent
Stockholms län 46,24 procent
Undersökningen bygger på SCB:s valstatistik om nominerade och valda kandidater från valen 2018. Utbildningsnivån avser vårterminen 2018.
Källa: SCB
