I går skrev vi att klädförsäljningen ständigt slår nya rekord. Förra årets slutnota lär hamna på runt 55 miljarder kronor. I fackhandeln handlar vi för drygt 44 miljarder, en ökning med drygt 2 miljarder kronor sedan 2004. Bakom ekonomin finns köplusta och köpkraft.
Bara i Göteborgs citykärna, från Avenyområdet ned till Kungstorget, med kringliggande gator, och vidare fram till Nordstadstorget har GP ringat in drygt 220 fackbutiker med dam- och/eller herrkläder.
Men det är en tuff match att ge sig in i klädbranschen, åtminstone som liten aktör. För när klädjättarna tar sats slår de inte sällan knock-out på motståndarna, de små. Visserligen tar handeln allt större plats men det talar sitt tydliga språk att antalet detaljhandelsföretag har minskat från 80 000 till 40 000 de senaste 50 åren.
Massförsäljning sätter spår
Och de stora klädkedjornas massförsäljning sätter sina spår, klädhandeln omtalas allt oftare som likriktad, där det är svårt att finna det unika och personliga. Likhetstecknet mellan massförsäljning och likriktning innebär att den romantiska vita skjortan som blivit en trend snabbt finns att handla överallt. Och att det sällan med bara blotta ögat går att se var plaggen är köpta.
Men det finns ett men och det förser de små aktörerna med den slagkraft som gör att de, trots dåliga odds, inte är uträknade - människors lust att visa sina unika jag med hjälp av kläderna.
Så förmågan att nischa sig, att erbjuda det säregna, är själva livsnerven för småbutikerna. Utan möjlighet att konkurrera med prislapparna måste de lita till sin kreativitet och ett unikt utbud.
- Den stora utmaningen för handeln är just lågpristrenden i kombination med en mångfacetterad efterfrågan, säger Fredrik Bergström, vd för Handelns utredningsinstitut (HUI).
Det är, något förenklat, som att ställa dyrt och litet mot billigt och stort.
- Många av oss handlar basen så billigt som möjligt men vill också unna oss det mer unika och det finner vi i de små butikerna. Fler har nu råd med lite dyrare vanor och kan lägga mer pengar på kläder, det gynnar småhandlarna, säger Fredrik Bergström.
Tar större del av kakan
Det är ingen tvekan om att de stora klädkedjorna tar allt mer av den totala omsättningskakan. Men HUI tror ändå på de små aktörerna, åtminstone i storstäderna.
- Där finns ett tillräckligt stort kundunderlag, och det krävs. Men man måste vara mycket aktiv. De som lägger ned kraft har alla möjligheter att klara sig, trots att de i grunden har sämre förutsättningar, säger Fredrik Bergström.
Många mindre aktörer är betydligt större bakom fasaden. För många handlar det om ren överlevnad att ingå i en kedja av handlare som till exempel kan samordna inköp och annonskampanjer.
- Varje enskild handlare kan inte åka till Asien och köpa upp billiga kläder. Dessutom har många insett vikten av att lägga kraft på lansering och profilering. Det har visat sig att ett tydligt varumärke är mycket lönsamt, säger Fredrik Bergström.
På HUI talar man om de små butikernas återkomst. Och Hans Löflund på Svensk Handel menar att just Göteborg lämpar sig för små aktörer.
- Stråken är så givna och passeras med automatik i Göteborg som i mångt och mycket är en blandning mellan storstad och småstad. Konceptbutikerna har lättare att överleva här än i Stockholm.
Hans Löflund tycker att det finns goda förutsättningar att starta butik, bara man har fingertoppskänsla. Och han tycker inte att det finns anledning att oroa sig för att kedjorna tränger sig allt längre in i centrum.
- Det finns plats för både och, och utan jättarna skulle nog intresset för handel i city svalna.
