Kjell Brissman, i dag 73 år, från Linköping kände sig kärnfrisk. Våren 2003 lät han sig ändå övertalas av sin fru att ta ett PSA-prov.
Inte långt därefter blev han uppringd av läkaren.
- "Kör du bil?", frågade han. Ja, sade jag. Då bad han mig att svänga in till kanten. Sedan sade han: "Du har cancer", berättar Kjell Brissman.
Han beskriver känslan som att livet rann ur honom.
- Jag åkte hem och sade ingenting till min fru på ett dygn, så chockad var jag.
Sommarplaner i vägen
Kjell Brissman hade ett PSA-värde på 6,5 mikrogram per liter blod. I åldersgruppen 50 till 69 år är alla värden över 3,0 anledning till oro.
Han fick sedan – relativt snabbt jämfört med dagens väntetider, säger han – genomgå en biopsi.
- Det visade sig då att jag hade cancer i prostatan. Min läkare sade åt mig att komma in med min fru och gå igenom behandlingsplanen.
Biopsin visade att cancern inte gått utanför prostatan, och Kjell hade därför inga metastaser.
Han erbjöds en operationstid några veckor efter biopsin – men sommarplanerna kom i vägen.
- Jag frågade om jag fick vänta till efter sommaren, för jag ville inte bada nyopererad. Jag har seglat hela mitt liv och badar gärna från båten.
Fick återfall
TT: Hur mådde du psykiskt den sommaren?
- Jag släppte det ganska fort. Jag är en glad person, jag litade på professionen som berättade att "det här fixar vi".
Kjell Brissman opererades den 3 september 2003. Operationen blev en framgång – men över ett årtionde senare, 2016, fick han ett återfall.
Kirurgerna hade missat cancerrester vid operationsärret på urinledaren, som går genom prostatan.
- Det blev 35 strålningstillfällen på sjukhuset – och här sitter jag i dag och mår ganska bra. Mina värden är rimliga, men jag är fortfarande under observation.
Psykisk ohälsa
2003, samma år som han fick cancer, gick Kjell Brissman med i Prostatacancerföreningen. I dag är han förbundsordförande för det nationella Prostatacancerförbundet.
Även om han själv är nöjd med sin upplevelse av cancervården har han många bekanta som blivit lidande av de långa väntetider som råder i dag.
- "Hur länge ska jag behöva gå med den här oron?", frågar de. De får cancer konstaterad, och sedan får de inga besked alls på tre-fyra månader. Det blir psykisk ohälsa på köpet.
Måste prata
Kjell Brissman säger att hans syn på livet efter det första cancerbeskedet inte har förändrats, annat än att han nu känner starkt för att hjälpa andra i samma sits.
Han trycker hårt på vikten av att män vågar tala om prostatacancer. Vid ett tillfälle blev han uppringd tre gånger av en kvinna vars make var mycket orolig – men inte förrän den fjärde gången vågade mannen själv prata med Kjell.
- Vi pratar ogärna om den här sjukdomen. Kvinnor har mycket lättare att prata om bröstcancer – vi är inte där än.
TT: Hur ska män bli bättre på att prata om det?
- Information, information och information. Vi måste veta vad vi pratar om. Att det här är Sveriges vanligaste cancerform är det få som vet. Det är så klart inget självändamål att leda den ligan, men det gör vi.
Fakta: Prostatacancer
Prostatan är stor som en valnöt och ligger runt urinröret, mellan urinblåsa och penis.
En cancertumör växer först inuti prostatakörteln och märks då inte av. Det kan ta upp till 10-15 år innan cancern sprider sig eller ger symptom.
Oftast märks sjukdomen av i form av dessa symptom:
- Behov av att kissa ofta
- Det dröjer innan urinen kommer ut
- Svag urinstråle
- Blod i urinen
Har cancern spridit sig kan det ge upphov till symptom som skelettsmärtor, trötthet, minskad aptit och viktnedgång.
Den första insatsen för att upptäcka prostatacancer är ett PSA-prov. PSA är ett protein som bildas i prostatakörteln, och halten i blodet kan mätas med blodprov.
Är värdena förhöjda kan en läkare känna på prostatan med ett finger i ändtarmen för att upptäcka tecken på cancer. En ultraljudssond kan också användas.
För att säkert konstatera cancer behövs ett vävnadsprov, en biopsi, från prostatan.
Källa: 1177 Vårdguiden
