Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Kaj Linna (till höger) och hans advokat Thomas Magnusson vid en pressträff i somras efter att Linna frikänts från rånmordet.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Kaj Linna får förskott på 5,5 miljoner

I 13 år satt Kaj Linna frihetsberövad, misstänkt för ett rånmord i Kalamark 2004. I våras frikändes han och nu väntar en ersättning som kan bli rekordstor. Till en början kommer Linna få ett förskott på 5,5 miljoner kronor, skriver Dagens Nyheter.

- Det är skönt att slippa leva på lånade pengar och att kunna betala tillbaka det jag har lånat av människor. Men det är inte en tillräcklig ersättning, säger Kaj Linna till DN.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Till TT säger Linnas advokat Thomas Magnusson att man i övrigt kommer att komplettera med fler uppgifter och senare ha ett nytt möte för att försöka komma nå en överenskommelse om ersättning.

Han vill inte uppge hur mycket hans klient totalt vill ha, eller som allra minst vill gå med på.

Största någonsin

Magnusson har dels yrkat på en ersättning för förlorad arbetsinkomst – 30 000 kronor i månaden från gripandet och fram till ett halvår efter frigivandet – dels på en "skälig" ersättning för själva frihetsberövandet, men han nämner ingen totalsumma. Tidigare har dock Linna och Magnusson uppgett att det kan röra sig om 20–25 miljoner. Och klart är i alla fall att det kan bli rekordstort.

- Det blir under alla förhållanden det största någonsin. Han har ju suttit mig veterligen längst. Joy Rahman (friades från mord och fick 2004 10,2 miljoner i skadestånd) satt åtta år, Kaj Linna har suttit tretton. Det är framför allt det långa frihetsberövandet som är avgörande här, säger Thomas Magnusson.

Kommer man inte överens om en rimlig summa kan JK själv besluta om en ersättning. Accepterar inte Kaj Linna detta kan ärendet tas vidare till domstol.

Lider mindre

Till skillnad från tidigare utgår ersättningarna i dag strikt från färdiga schabloner, där ersättningen avtar i takt med hur långt frihetsberövandet varit.

- Det bygger på det något märkliga antagandet att man lider mindre ju längre man sitter. Tidigare hade justitiekanslern utrymme att avvika från den här schablonen, till exempel om ett fall blev väldigt medialt uppmärksammat. Den möjligheten har nuvarande justitiekansler tagit bort och nu så håller man sig normalt till schablonen, säger Mårten Schultz, professor i civilrätt med inriktning på skadeståndsrätt.

Med tanke på hur speciellt detta fall är så skulle justitiekanslern dock kunna gå utöver de färdiga schablonerna, tror Mårten Schultz. Han hoppas att ersättningen till Kaj Linna kommer framstå som förhållandevis generös:

- Det finns ett signalvärde i att inte staten först gör fel, och sedan snålar när man har gjort det. Om det blir en rejäl ersättning kan det ses som ett tecken på att rättstaten vill göra rätt för sig när det har gått fel.