Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Kökschef Åsa Jansson på Kristinbergsskolan i Stockholm ser många fördelar med fler ekologiska livsmedel.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Kött på menyn något "högtidligt"

Mindre kött och ett aktivt arbete för att minska svinnet. Så har Kristinebergsskolan i Stockholm fått ner kostnaderna för skolmaten, för att på så sätt ha råd med fler ekologiskt producerade livsmedel. I dag är mer än hälften ekologiska.

Klockan är snart elva och de yngsta eleverna på Kristinebergsskolan i Stockholm är på väg in för att äta i matsalen. På menyn står kycklingpaella med matvete, fullkornscouscous och blandade grönsaker och som vegetariskt alternativ finns en paprikastroganoff med haloumi.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Maten, förklarar kökschef Åsa Jansson, är noga genomtänkt och följer inte bara de nationella riktlinjerna, utan även stadens egna som bland annat stipulerar att minst hälften av maten ska bestå av ekologiskt producerade livsmedel.

- Förra året låg vi på 53 procent, säger hon.

Medvetna val

Ekologisk mat är dyrare än konventionell, men enligt Åsa Jansson är kostnaden på hennes skola inte nämnvärt högre än tidigare. I stället, säger hon, handlar det om att göra medvetna val och minska svinnet. Framför allt är det de rena kötträtterna som fått stryka på foten.

- De livsmedelsupphandlingar som Stockholm gör är viktigt att de blir bra. Eftersom de är så pass stora blir det inte så mycket dyrare. Ja, ekologisk potatis är dyrare än vanlig potatis, men det är fortfarande ett väldigt billigt livsmedel. I övrigt handlar det mycket om att bestämma sig och inte lockas av tillfälliga rabatter, säger Åsa Jansson.

Hon inser att det finns klimataspekter, men anser ändå att fördelarna överväger nackdelarna. Inte minst eftersom andelen kött minskat.

Säsongen gäller

På så sätt har maten på Kristinebergsskolan genomgått något av en förvandling de senaste åren där gröna alternativ som linser, bönor, paprika, potatis och rotfrukter fått större utrymme.

- Om vi har kött är det ofta som en gryta som vi "spär ut" med exempelvis bönor eller linser. Fisk försöker vi fortfarande ha en eller ett par gånger i veckan, men rent kött serverar vi väldigt sällan. Nästan bara om det är lite högtidligt, inför påsk eller så, och då håller vi igen på portionerna.

Ett annat trick är att utgå från rådande säsong.

- Det är ju helt galet att flyga hit en färsk grönsak om det inte är säsong för den. Vi i Sverige har varit lite dåliga på att ta tillvara på det man har, som bruna bönor. Man har inte haft det tänket, helt enkelt, säger Åsa Jansson.

Medvetna barn

En annan missuppfattning, menar hon, är den om proteiner. Att kött är mer eller mindre ett nödvändigt livsmedel tack vare proteinerna.

- Vissa grönsaker är minst lika proteinrika. Som ärtsoppa som innehåller mer protein än en hamburgare. Så vitt jag vet finns det inga i Sverige som lider av proteinbrist.

TT: Men vad tycker barnen om den "nya" maten?

- Det återstår att se lite grann, eftersom vi inte har haft det här så länge. Men barn är medvetna konsumenter och är noga med vad de äter.

TT: Men äter de det gröna?

- Ja, det gör de. Framför allt när man "ser" vad det är, som grönsaksbiffar. Vi har också en indisk rätt med linser och spenat som är väldigt populär.