Kärnvapen i Ukraina – så kan Sverige drabbas

"Det här är ingen bluff", varnar Rysslands president Vladimir Putin och hotar återigen med sina atombomber. De tänkbara scenarierna, skulle han göra verklighet av hoten, spänner från domedagskrig till en ensam kryssningsrobot mot ett ukrainskt slagfält.

Kärnvapenarsenaler består av så kallade strategiska och taktiska stridsmedel. De förstnämnda är kraftfullare, har längre räckvidd och utgör, genom principen om ömsesidig garanterad förstörelse, ett slags stormakternas försäkringspremie.

Taktiska kärnvapen är i regel mindre laddningar som kan bestycka exempelvis en konventionell kryssningsrobot och användas i strid snarare än för total utplåning.

Hur Sverige drabbas vid en kärnvapenkonflikt beror till att börja med på vilken sort stormakterna kan tänkas använda, därefter på hur långt det eskalerar innan röken lagt sig – och slutligen på väderleken.

Radioaktivt nedfall

Det mest verklighetsnära scenariot givet Rysslands alltmer trängda situation är enligt bedömare att någon typ av taktiskt kärnvapen sätts in i Ukraina.

– Konsekvenserna man då skulle kunna tänka sig i Sverige är den elektromagnetiska pulsen som skulle kunna slå ut elektronik, och det radioaktiva nedfallet från explosionerna, säger Martin Goliath, kärnvapenforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Huruvida det bildas radioaktivt nedfall beror på om explosionen sker vid markytan eller uppe i luften, något som avgörs av vilken vapentyp som används.

När en kärnvapenbestyckad robot exploderar vid marken kontamineras markpartiklar som lyfts upp i atmosfären och förs bort i vindriktningen. Sker explosionen i stället på viss höjd kan det radioaktiva nedfallet utebli.

– Det kan räcka med några hundra meter upp. Partiklarna som bildas av själva vapnet är så fruktansvärt små att det tar månader och år innan de faller ner. Radioaktiviteten försvinner inte, men den hinner avta innan det faller ner, säger Martin Goliath.

Vatten, mjölk och bladgrönt

Vid en marknära explosion hänger det på väder och vind. Det radioaktiva dammet kan färdas långt med blåsten, och faller i värsta fall ner som radioaktivt regn.

Har Sverige otur med vindriktningen är det i första hand livsmedelsproduktionen som kan påverkas. Det säger Jan Johansson, myndighetsspecialist på Strålsäkerhetsmyndigheten, som räknat på konsekvenserna av en begränsad kärnvapenattack i Ukraina.

– Även vid lägre nivåer av nedfall så kan radioaktiva ämnen koncentreras i olika livsmedel. Därför krävs det inte så höga nivåer för att det ska kunna bli problem. Det visade sig efter Tjernobyl att till exempel olika svampsorter plockar upp och koncentrerar radioaktivt cesium, säger han.

Tre särskilt känsliga livsmedel är dricksvatten från ytvattentäkter, bladgrönsaker och mjölk från kor som får i sig radioaktiva ämnen när de betar.

Jenny Aasa, toxikolog på Livsmedelsverket, understryker dock att om radioaktiva ämnen skulle nå Sverige så handlar det efter utspädning i atmosfären om låga nivåer. Påverkan på livsmedelsproduktionen skulle därför sannolikt bli begränsad.

– Det skulle framförallt vara livsmedelsproduktionen i Ukraina som påverkas, säger hon.

Kasserad skörd

Utsläppet av radioaktivt material från en taktisk stridsspets vore avsevärt mindre än efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, vars nedfall över framförallt Gävle, Sundsvall och de västra delarna av Västerbotten fortfarande är mätbart.

Enligt Catrin Molander, chef för beredskapsenheten på Jordbruksverket, skulle nedfall från en enskild explosion i Ukraina få marginella effekter på svensk mark.

– Lokalt kan det påverka årets skörd som vi då får ta om hand, men det är så låga koncentrationer att det är utspätt året efter. För någon enstaka markägare kan det bli väldigt besvärligt, men det är inget som påverkar den nationella livsmedelsproduktionen, säger hon.

Hur Sverige skulle drabbas vid en eskalerad konflikt är enligt svenska myndigheter svårt att svara på. En kärnvapenattack i Ukraina med dubbelt så stark laddningsstyrka som den Strålsäkerhetsmyndigheten räknat på påverkar inte slutsatserna, säger Jan Johansson.

– Det blir inte dubbelt så stora konsekvenser i Sverige bara för att det är dubbelt så stort utsläpp eller en dubbelt så stor explosion. Man måste hoppa i storleksordningar för att det ska spela riktigt stor roll.

Svenskt importberoende

Ungefär hälften av maten vi äter är importerad, varav majoriteten från Danmark, Tyskland och Nederländerna. Möjligheten finns därför att Sverige påverkas indirekt, även om vindarna för eventuellt radioaktivt nedfall i annan riktning.

– Skulle man börja använda väldigt mycket kärnvapen i Ukraina så tror vi att problem som transporter, oro och oljetillgång blir större än att väder, vindar och explosionstyper ska samverka för att just vi ska ha fruktansvärt otur, säger Catrin Molander.

Om Ryssland gör verklighet av sitt kärnvapenhot vore det första gången sedan de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki atombombades av USA 1945.

Många analytiker anser att sannolikheten att så sker är liten. Ryssland, resonerar man, har helt enkelt för mycket att förlora.

Om Putin trots det går från ord till handling så kommer reaktionen bli omedelbar, tror Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

– Nato kommer att svara, sade han till TT tidigare i september.

Ett alternativ som diskuterats är enligt Engelbrekt ett "massivt" svar mot kommandocentraler och ansvariga militära enheter – men med konventionella vapen för att undvika ytterligare eskalering.

Atomvinter och massdöd

Vad ytterligare eskalering skulle innebära går bara att spekulera i. Tidskriften Nature Food publicerade i augusti en studie som presenterar ett värsta tänkbara scenario.

Enligt studien skulle fem miljarder människor, däribland 99 procent av Sveriges befolkning, svälta ihjäl i händelse av ett fullskaligt kärnvapenkrig mellan USA och Ryssland.

Scenariot bygger enligt forskarna på att tusentals kärnspetsar avfyras mot USA:s, Europas och Rysslands storstäder. Explosionerna utlöser eldstormar och atmosfären fylls med sot som blockerar solljuset flera år framåt.

När den så kallade atomvintern infinner sig blir det mörkt och kallt. Världens skördar minskar med 90 procent på tre, fyra års sikt och massvält drabbar stora delar av jordklotet.

Sverige, med sitt nordliga läge och beroende av importerat livsmedel, hör till de länder som drabbas hårdast.

Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift om konsekvenserna av ett dubblat utsläpp.