Dessutom skulle tio procent kunna tänka sig att rösta på ett eventuellt feministparti, medan ett alternativt vänsterparti bara har stöd hos fem procent av väljarna.
- Som statsvetare ser jag detta som ett sundhetstecken för den svenska demokratin, säger Henrik Oscarsson, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Att det faktiskt går att lansera nya partier är kanske ett problem för de etablerade partierna men inte för det demokratiska systemet.
Han säger dock att man bör tolka undersökningens resultat med en viss försiktighet. En hypotetisk fråga av typen "Kan du tänka dig att ...?" får i regel ett högre resultat än man kan räkna med om något nytt parti faktiskt blir verklighet.
Att junilistan lyckades så bra i valet till Europaparlamentet är inte heller någon garanti, menar Oscarsson.
- Ett riksdagsval är en helt annan sak. Framför allt krävs det pengar, att bara stödja sig på uppmärksamhet i medierna räcker inte. Senast hade ju junilistan hjälp av ett nätverk av förmögna gubbar, men för ett riksdagsval har de etablerade partierna med sina väl utbyggda organisationer i landet en stor fördel.
Däremot framhåller Henrik Oscarsson att junilistan har en stor hjälp av frågan om folkomröstning gällande EU:s nya konstitution.
- De skulle faktiskt kunna gå till riksdagsval på frågan om folkomröstningen som inte blev av. Jag upplever att den frågan blir hetare och hetare och det ska bli intressant att se hur regeringen kommer att tackla det.
Han kallar frågan om jämställdhet mellan könen för "mycket gångbar" i dagens svenska politiska verklighet. Däremot är det osäkert om det kvinnliga nätverk som skulle kunna ligga bakom ett nytt feministiskt parti kan åstadkomma samma finansiella mobilisering som junilistan, menar Henrik Oscarsson.
Inte alldeles oväntat är det betydligt fler kvinnor än män som är intresserade av ett eventuellt feministparti. Kvinnor tycks överlag mera intresserade av att stödja nybildade partier. 67 procent av de tillfrågade männen kan inte tänka sig att rösta på något av de alternativa partierna, medan siffran för kvinnor är betydligt lägre - 59 procent.
Kan man utifrån detta säga att de etablerade partierna har en mera manlig agenda?
- Nja, det är nog i djärvaste laget. Men alla de här tre tänkta alternativa partierna skulle syssla med sakfrågor som vi vet att många kvinnor är intresserade av.
Enligt Henrik Oscarsson handlar det på olika sätt om att kvinnor är intresserade av lika möjligheter i samhället - inte bara ett uttalat feministiskt parti. I fallet med EU-kritiska junilistan handlar det om att EU av många uppfattas som ett hot mot den svenska välfärdsstaten och den offentliga sektorn som i sin tur sysselsätter många kvinnor. Ett nytt vänsterparti förväntas också värna den offentliga sektorn.
