Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Vice överåklagare Eva-Marie Persson under häktningsförhandling mot Wikileaksgrundaren Julian Assange som begärts häktad i sin frånvaro, i Uppsala tingsrätt. Assange anklagas för en våldtäkt som ska ha ägt rum i Sverige 2010. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Julian Assange häktas inte i Sverige

Wikileaksgrundaren Julian Assange häktas inte misstänkt för våldtäkt. Åklagaren hänvisade till flyktrisken, men Julian Assanges advokat hävdade att ingen sådan risk finns – hans klient sitter ju bakom lås och bom i brittiskt fängelse. Uppsala tingsrätt gick på advokatens linje.

En häktningsförhandling är vanligtvis en snabbt avklarad historia. Men liksom allt som rör Julian Assange visade sig måndagens förhandling bli ovanligt invecklad. Efter att ha hört såväl åklagare som Assanges försvarsadvokat drog rätten sig tillbaka för en flera timmar lång överläggning.

Vid 16-tiden kom beskedet. Uppsala tingsrätt häktar inte Julian Assange.

Assange anklagas för en våldtäkt som ska ha ägt rum i Sverige 2010. Samma år häktades han i sin frånvaro, och efter diverse rättsliga turer tog han 2012 sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London där han beviljades politisk asyl.

För två år sedan, 2017, lades brottsutredningen mot honom ned, eftersom den dåvarande åklagaren kommit till slutsatsen att det inte längre gick att driva utredningen framåt.

Öppnade utredningen

Men när Julian Assange i april i år greps på ambassaden av brittisk polis hamnade allt i ett annat läge, och förundersökningen mot honom återupptogs av Åklagarmyndigheten. Åklagaren Eva-Marie Persson begärde därför att Assange återigen ska häktas i sin frånvaro.

- Det är min uppfattning att brottet är såpass allvarligt att det allmänna intresset av att det kan utredas väger tungt.

Åklagaren hade tidigare meddelat att om tingsrätten beslutar att häkta Assange ska hon utfärda en europeisk arresteringsorder för att begära honom utlämnad till Sverige.

Julian Assange förnekar brott, enligt hans advokat Per E Samuelson. Under förhandlingen i tingsrätten motsatte sig Samuelson häktningen och hävdade att vad rätten har att ta ställning till är om det i dag finns flyktfara. Och det gör det inte, eftersom Assange sitter i fängelse, påpekade advokaten.

- Man kan inte fly från ett fängelse, han sitter där han sitter.

Inte häktningsskäl, men fortfarande misstänkt

Samuelson tryckte också på att omständigheten att åklagarna vill utfärda en europeisk arresteringsorder inte kan utgöra ett skäl för häktning. Uppsala tingsrätt får inte häkta Assange bara för att hjälpa Åklagarmyndigheten med detta, sade han i rätten.

- Häktningsskäl, konkreta häktningsskäl som flyktfara och proportionalitet, måste föreligga i det här fallet.

Upprepade gånger återkom Samuelson till att det inte är säkert att Assange kommer att åtalas och att utredningen kan komma att läggas ner igen.

- Bara om han blir åtalad ska han komma hit, sade advokaten bestämt.

Assange är redan dömd till 50 veckor i fängelse i Storbritannien, men indikationer finns på att han kan släppas efter halva tiden. Därefter kan det brittiska rättsväsendet ta ställning till om Assange kan utlämnas till Sverige. Samtidigt vill även USA ha Assange utlämnad.

Uppsala tingsrätt anser att Julian Assange fortfarande är på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt.

Enligt tingsrätten är det inte proportionerligt att häkta Assange eftersom det går att genomföra förhör med honom med en så kallad europeisk utredningsorder.

Hård kritik

I torsdags skulle Assange ha varit med vid en förhandling i brittisk domstol via videolänk från fängelset. Han var dock för sjuk för att medverka.

Dagen efter sade FN:s särskilde rapportör för tortyrfrågor Nils Melzer i ett pressmeddelande att Wikileaksgrundarens mänskliga rättigheter kan kränkas om han utlämnas till USA där han riskerar dödsstraff.

Tillsammans med två personer som är specialiserade på att utreda om människor har utsatts för tortyr har Melzer träffat Assange i fängelset. Efter besöket riktade han hård kritik mot hur Assange har behandlats de senaste åren.

Fakta: De svenska brottsmisstankarna

Vid ett Sverigebesök i augusti 2010 blev Julian Assange misstänkt för sexualbrott mot två kvinnor. Han häktades i november 2010 i sin frånvaro.

Efter diverse rättsliga turer tog Assange sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London 2012 och beviljades asyl.

Svenska åklagare hade i flera år ambitionen att Assange skulle höras i Sverige.

I mars 2015 meddelade överåklagare Marianne Ny att hon ville förhöra honom i London. Detta sedan hon kritiserats av Svea hovrätt hösten 2014 för att inte leva upp till skyldigheten att driva förundersökningen framåt.

Först i november 2016 kom förhören till stånd, ledda av ecuadorianska åklagare.

De misstänkta brotten mot en av kvinnorna – olaga tvång och två fall av sexuellt ofredande – preskriberades i augusti 2015.

Den fjärde brottsrubriceringen, misstänkt våldtäkt, preskriberas i augusti 2020.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.