Regeringens nya brottsförebyggande program presenterades av Morgan Johansson vid en presskonferens i Malmö. De 40 miljoner som avsätts ska gå dels till en förstärkning av Brottsförebyggande rådet och dels till länsstyrelserna för att de ska kunna anställa personal som kan ge stöttning och ledning till kommunerna och det brottsförebyggande arbetet på lokal nivå, uppger justitieminister Morgan Johansson.
– Man kan i alla fall medverka till att förebygga brott, så att färre nyrekryteras in i kriminella verksamheter. Men ska man knäcka gäng, då handlar det om få bort de mest brottsaktiva individerna från gatan, genom att med rättsväsendets resurser döma dem för de brott de begår. När det gäller ungdomarna måste man använda sig av LVU och omhänderta ungdomar, säger Johansson.
Brett anslag
S-MP-regeringens program har ett brett anslag. Allt från individinriktade insatser såsom föräldraskapsstöd, avhopparverksamhet och återfallsförebyggande arbete till förebyggande åtgärder vid platser där risken för brott är hög.
En modell som Morgan Johansson gärna ser mer av i Sverige är så kallade bids (business improvement districts), en metod som involverar fastighetsägarna i att rusta upp nergångna bostadsområden och att göra dem säkrare. Modellen används bland annat i stadsdelen Sofielund i Malmö, som justitieministern besöker i dag, men också i några områden i Göteborg och Stockholm.
– Det är ett koncept som vi lånar från USA och Kanada, men vi gör om det till en svensk modell. Jag har stora förhoppningar på den typen av samarbeten, ett perfekt exempel på hur man kombinerar det offentliga med det privata och civilsamhället.
Han lyfter samtidigt fram regeringens löfte om en 90-dagarsgaranti, att ingen ung människa ska behöva gå utan arbete, praktik eller utbildning längre än högst 90 dagar, som en av de viktigaste brottsförebyggande reformerna.
Misslyckande i skolan en riskfaktor
Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, menar att det är bra att regeringen tydligt betonar kopplingen mellan misslyckande i skola och jobb med brottslighet. Samtidigt som ungdomsbrottsligheten minskat de senaste 20 åren, så har misslyckande i skolan blivit en större riskfaktor under samma period, menar han.
– Det är skönt att de inte bara utlovar hårdare tag, jag kan uppleva att debatten ser ut mycket så just nu. Därför är det överraskande och välkommet att man tänker ett steg till. Att unga brottslingar ska lagföras tycker ju alla, men det stoppar inte nyrekryteringen. Från forskning vet vi att det är anknytningen till familj, skola och arbete som behöver understödjas och detta är något som programmet också lyfter fram, säger han.
Felipe Estrada säger att de 40 miljoner kronorna är både mycket och lite pengar.
– Mycket för Brottsförebyggande rådets budget, men lite för rättsväsendets budget. Vad man hade önskat är ökade satsningar på personal som kan jobba konkret med de här frågorna direkt i skolan, säger Felipe Estrada.