Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Jenny Svensson har sedan hon tagit ut steriliseringsimplantat i underlivet haft konstanta värk och kraftiga blödningar.  Bild: Emil Malmborg
Jenny Svensson har sedan hon tagit ut steriliseringsimplantat i underlivet haft konstanta värk och kraftiga blödningar. Bild: Emil Malmborg

Jenny Svensson steriliserades med stoppat implantat

Trots larmrapporter om steriliseringsmetoden Essure fick Jenny Svensson implantaten inopererade så sent som i januari i år. Efter GP:s granskning ska Läkemedelsverket nu spåra alla oanvända implantat.
– Vi har fått ny information och startar ett nytt ärende för att göra en ny bedömning, säger Ewa-Lena Hartman, vid Läkemedelsverkets medicintekniska enhet.

GP har tidigare berättat om hur kvinnor drabbats av svåra biverkningar efter att ha steriliserats med hjälp av implantatet Essure. Läkemedelsbolaget stoppade försäljningen i Sverige och Europa förra sommaren. GP:s granskning visar att sjukhus kan ha det omdiskuterade implantatet på lager och fortsätta att sätta in det på kvinnor som vill sterilisera sig.

LÄS MER: Åtta månaders väntan – för att ta ut kritiserat implantat

Den 26 januari i år, över ett halvår efter försäljningsstoppet, steriliserades Jenny Svensson med Essure-implantaten på Centralsjukhuset i Kristianstad. Två dagar senare drabbades hon av svår klåda över hela kroppen och en månad senare avlägsnades implantaten. Klådan försvann men sedan dess lever hon med svåra blödningar.

– Jag kan bara inte förstå hur man kan utsätta människor för sådana här risker och det är många kvinnor som vittnar om hur de fått sina liv förstörda. Jag blöder hela tiden och har gjort det sedan jag tog ut implantaten i januari, säger hon.

Läkemedelsverket har inte sett någon anledning att överväga förbud eftersom produkten ändå är stoppad av läkemedelsbolaget. Läkemedelsverket har då antagit att metoden inte längre används. Att implantatet opererades in så sent som i januari i år på en patient kom som en överraskning för Ewa-Lena Hartman vid Läkemedelsverket.

– Ja, det är ny information för mig, säger hon.

Enligt henne ska Läkemedelsverket ha saknat grund för att utfärda ett förbud mot de kritiserade implantaten.

– Vi inte har fått några rapporter från vården om olyckor och tillbud med den här produkten. Nu har vi fått en signal och något kan ha hänt och har startat ett ärende för att göra en ny bedömning. Vi ska bland annat kräva information från tillverkaren om vilka produkter som finns kvar ute på marknaden och var de finns, säger Ewa-Lena Hartman.

"Ny information för oss"

Enligt Daniel Claesson, kommunikationsansvarig vid Bayer i Sverige, fattades beslutet om att stoppa Essure i Sverige på global nivå på grund av minskad efterfrågan. Bolaget har konsekvent avvisat att produkten skulle utgöra en fara för kvinnor.

Hur ser ni på att Läkemedelsverket startat ett nytt ärende för att granska riskerna med implantaten?

– Det här är ny information för oss och vi kan därför inte kommentera det, säger han.

Enligt Rickard Claesson, verksamhetschef inom kvinnokliniken vid Centralsjukhuset i Kristianstad var Jenny Svensson en av de sista patienterna som steriliserades med Essure-metoden. Sjukhuset, informerades sommaren 2017, liksom andra sjukhus, om att försäljningen av implantaten hade stoppats på grund av minskad försäljning.

– Vi hade köpt ett lager och fick då inga signaler om att produkten kunde innebära risker för patienterna och fortsatte därför att använda dem. Men när det i våras framkom uppgifter i vetenskaplig press om risk för skador slutade vi använda metoden och säljaren har köpt tillbaka vårt lager, säger han och tillägger:

– När det gäller läkemedel finns omfattande regler och riktlinjer som ska följas men detsamma gäller inte alls för implantat och det har ju nu börjat diskuteras inom EU om det verkligen ska vara lägre krav på implantat än på läkemedel och det är bra.

Totalt har sjukhuset genomfört 810 steriliseringar med denna metod, varav 10 under 2018, fram till den 2 mars då den sista genomfördes.

I samband med Jenny Svenssons sterilisering gjorde sjukhuset sig också skyldigt till andra brister. Bland annat var hon gravid i femte veckan när implantatet sattes men graviditet upptäcktes först när hon skulle ta ut implantatet. Vidare innehåller implantaten nickel och hon är svårt nickelallergisk vilket framgår av hennes journal. Hon har fått en mindre ersättning av patientförsäkringen Löf, för det lidande som ingreppet vållat henne.

– Jag fick välja mellan att behålla barnet och implantaten eller ta bort båda. Med de symtom jag hade från implantaten skulle jag aldrig klarat nio månaders graviditet. Man utgår ifrån att vårdpersonal läser ens journal innan de sätter in ett implantat och jag fick heller ingen folder med information om produkten, berättar hon.

Rickard Claesson, verksamhetschef inom kvinnosjukvården vid sjukhuset, beklagar det som hänt.

– Jag känner inte till hennes fall inte men det är alltid beklagligt när patienter drabbas på det sättet, säger han.

Jenny Svensson har nu uppmanats av Inspektionen för vård och omsorg, IVO, att anmäla det inträffade till myndigheten. GP har också kontakt med person som fick implantaten inopererade i i mitten av april på ett sjukhus i Västsverige.

Lätt avfärda symtom

Isabel Sanchez satte in implantatet 2014 på ett sjukhus i Västsverige och har sedan dess haft en rad olika symptom hon först trodde hade andra orsaker än implantatet.

– Det som är svårt är att det handlar om symtom man lätt kan avfärda som något annat. Jag har haft omgångar med kraftig menstruationer och sedan ingenting på två månader. Jag har en konstant mensvärk på samma sätt som under perioden som jag hade spiral. Jag är irriterad på mig själv att jag inte drog den parallellen tidigare, säger hon.

Efter en rad besök hos olika gynekologer ska hennes implantat nu avlägsnas i Halmstad.

– Jag har läst på rätt mycket om det här och det är avgörande att implantaten tas bort intakta. Annars riskerar man att rester blir kvar i kroppen, säger hon.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.