Påve Franciskus meddelade utnämningen av sammantaget fem nya kardinaler på söndagen. Förutom det klassiska katolska landet Spanien kommer också Mali, Laos, El Salvador och alltså Sverige, att få nya kardinaler.
Beskedet var oväntat, eftersom länderna ligger i periferin i den katolska världen. Särskilt Sverige förvånar, eftersom landet har en så tydlig sekulär profil.
Sverige – en "provballong"
Anders Arborelius tror att den katolska kyrkan i Sverige intresserar påven extra mycket på grund av dess speciella situation. Kyrkan är liten, men växer på grund av invandring samtidigt som den för mycket dialog med de andra trossamfunden i Sverige.
- Vår kyrka är väldigt mångkulturell och internationellt präglad. Det kan ha påverkat honom. Det är möjligt att han ser oss som en "provballong". Situationen med invandring och sekularisering kommer att förändra kyrkan också i resten av Europa, säger han.
Ett nytt tänkande
Själva utnämningen tog biskopen på sängen. Beskedet fick han av två präster som hade läst om kardinalutnämningen på internet.
- Det kommer helt oväntat och chockartat. Och det är en av de viktigaste uppgifterna i kyrkan. Man känner sig onekligen liten inför uppgiften, säger han.
Douglas Brommesson är statsvetare på Lunds universitet, och har forskat kring den katolska kyrkans roll i internationell politik. Även han ser utnämningen som väldigt överraskande.
- Men det här ligger lite i linje med påvens tänkande. Han har utnämnt kardinaler i länder som är fattiga eller ligger långt från Rom tidigare. Troligtvis är det ett sätt att få perspektiv från andra typer av länder än de klassiska katolska länderna. Man kan tänka sig att det spelar roll att påven själv kommit lite från den geografiska periferin i Sydamerika, säger han.
Direktkontakt med Rom
Kardinalerna räknas till den katolska kyrkans elit, och agerar som påvens närmaste rådgivare. De kan också vara med i utnämningen av nya påvar så länge kardinalerna är under 80 år. Den katolska kyrkan jobbar ifrån ett riktmärke om att man vill ha 120 kardinaler som är under 80 år av just den anledningen.
67-årige Anders Arborelius kommer att utses till kardinal vid en officiell ceremoni den 28 juni. Beskedet innebär ingen flytt till Rom, men troligtvis att han behöver tillbringa mer tid där. Och en annan rent praktisk konsekvens.
- Kardinalernas högtidsdräkt är ju röd. Jag behöver anskaffa en omgående, säger han.
Fakta: Kardinaler
Att utse nya kardinaler är en av de främsta maktbefogenheterna hos påveämbetet.
Kardinaler är en elitgrupp av kyrkopersoner som är påvens närmaste rådgivare och som – om man är under 80 år gammal – är med och väljer hans efterträdare.
Vanligtvis är det också en kardinal som väljs till påve, även om det inte måste vara så.
Förutom Anders Aborelius utses Jean Zerbo, Bamako, Mali, Juan José Omella, Barcelona, Spanien, Louis-Marie Ling Mangkhanekhoun, Pakse, Laos och Gregorio Rosa Chávez, Mulli, El Salvador, till kardinaler.
En kardinal är biskopsvigd och är ofta ärkebiskop. Antalet kardinaler varierar, men är oftast omkring 120. Innan de här fem utsågs fanns 222 kardinaler, enligt press.vatican.va , varav 116 är under 80 år gamla.
Källor: Reuters, NE
Fakta: Anders Arborelius
Katolska kyrkans biskop i Sverige Anders Arborelius föddes 1949 i Schweiz men växte upp i Lund.
Han konverterade till katolicismen 1969 i S:ta Elisabeths kapell i Malmö och prästvigdes 1979.
Arborelius blev utnämnd till biskop av påve Johannes Paulus II i november 1998 och vigdes till biskop i december samma år i St Eriks katolska domkyrka i Stockholm.
Han är den första katolska biskopen i Sverige med svenskt ursprung sedan den lutherska reformationen på 1500-talet och blir nu blir Sveriges första kardinal.
Hans valspråk är "In Laudem Gloriae" – "Gud till pris och ära".
Han har en filosofie magisterexamen i moderna språk (engelska, spanska och tyska) vid Lunds universitet och har studerat teologi och filosofi i Brügge och i Rom.
Källa: Katolska kyrkan
