I dag krävs det egna efterforskningar för att kunna skaffa sig en bild av vilka ekonomiska ramar en viss skola har, och hur pengarna används. Det behöver det bli ändring på, anser regeringen och lämnar över ett förslag till Lagrådet om att alla skolhuvudmän – kommuner och fristående – offentligt ska redovisa ekonomin för alla sina skolor. Tanken är att informationen ska publiceras av Skolverket.
Förslaget har mötts av skepsis hos flera tunga remissinstanser. Såväl Sveriges Kommuner och Landsting som Friskolornas Riksförbund har uttryckt att den ökade administrationen inte är värd insatsen. Men regeringen skriver i lagrådsremissen att det redan finns en sexpartiöverenskommelse om saken.
Återkalla tillstånd
Regeringen vill också strama upp villkoren för hur länge en huvudman kan avvakta med att starta en friskola. Det finns redan en tvåårsregel som säger att verksamheten bör vara i gång senast två år efter godkännandet. Men det saknas bestämmelser för de fall där inget händer. Förslaget är därför att tillståndet återkallas om skolan inte öppnat inom två år.
Vill ha ökad tydlighet
Vidare vill regeringen införa ett nytt, tredelat system för bidragen till fristående skolor. Ersättningen ska delas upp i strukturbelopp, jämte bas- och tilläggsbelopp. I strukturbeloppet ska ligga de resurser som fördelas utifrån elevers olika behov och förutsättningar. Exempelvis kan en skola med många nyanlända elever behöva mer resurser än en skola med få.
Regeringens motiv för förändringen är att det behövs ökad tydlighet och transparens. I dag tillämpar kommunerna olika modeller när de räknar ut hur stor den totala ersättningen ska vara, och det kan vara svårt för fristående huvudmän att kontrollera hur aktuell kommun har räknat.
TT
Fakta: Tidsplan
Ändringarna i skollagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.
Bestämmelserna om strukturbelopp föreslås tillämpas första gången på bidrag för kalenderåret 2020.
Källa: Regeringen
