Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Skolverkets statistik visar att det är fortsatt stora skillnader mellan olika elevgrupper. Arkivbild.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Inget betygsjubel för niondeklassarna

Niondeklassarnas studieresultat går åt fel håll. Färsk statistik visar att både andelen gymnasiebehöriga och snittbetyget har försämrats sedan i fjol. Resultatet förvånar Skolverket, men inte utbildningsministern.

Närmare 19 000 niondeklassare, motsvarande 17,5 procent, lämnade grundskolan i våras utan att vara behöriga till något av gymnasieskolans nationella program. Det genomsnittliga meritvärdet, snittbetyget, har också sjunkit sedan i fjol.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

- Vi har vridit och vänt på siffrorna men hittar ingen förklaring till resultaten, säger enhetschef Jesper Brohede.

Den som trodde att det positiva trendbrottet i den senaste Pisaundersökningen skulle få genomslag i betygen fick alltså fel.

- Vi hade trott att betygsresultaten skulle ligga på samma nivå som förra året. Vi kan inte se några stora förändringar i samhället som skulle kunna förklara nedgången, säger Jesper Brohede.

Han syftar på att den stora flyktingvågen, med många nya som kom in i svensk skola, inte ligger ett utan två år tillbaka.

Genomgående sämre

Resultatförsämringen syns i alla grupper – även bland dem som är Sverigefödda eller kom till Sverige som småbarn. Endast i den lilla gruppen "okänd bakgrund" har resultaten förbättrats. I den gruppen finns nyanlända som inte blivit folkbokförda – och de är färre än i fjol – samt elever med skyddad identitet.

Mot bakgrund av alla de omfattande insatser som gjorts för att stärka och förbättra skolan hade snarare en förbättring varit att vänta. Vinterns trendbrott i internationella kunskapsmätningar förklarades bland annat med fortbildningssatsningar för lärare.

Men Skolverkets generaldirektör, Peter Fredriksson, tror snarare att en vändning märks först bland lite yngre elever, sjätteklassare.

- Utifrån att vi måste börja med att få kvalitet redan i lågstadiet, och att det gjorts satsningar där under flera år, bör vi kunna se förbättringar hos de elever som går år sex, säger han.

Bakgrund spelar roll

Skolverkets statistik visar också att det är fortsatt stora skillnader mellan olika grupper. Barn till högutbildade är i mycket högre grad behöriga till gymnasieskolan än barn vars föräldrar har kortare utbildning. Dessutom har flickorna fortsatt påtagligt bättre resultat än pojkarna.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) förvånas inte över resultaten.

- Nej, den varningsklockan som ringde mycket tydlig i Pisa är att vi måste bryta ojämlikheten i skolan. Det framgår också i Skolverkets redovisning att vi har en stor ojämlikhet i skolan, och då kan vi inte få en växande kunskap, säger han och påminner om att regeringen lägger sex miljarder framåt på ett större statligt ansvar för ökad jämlikhet i skolan.

TT: Men det har gjorts olika satsningar ett antal år. När ger det resultat i betygen?

- Vi börjar se underliggande positiva tendenser, som att fler söker sig till läraryrket och att vi har statliga avtal om skolutveckling på cirka 200 skolor. Det ska vi bygga ut. Men att bryta en skolutveckling som pågått sedan början av 2000-talet är ett hårt arbete, säger Gustav Fridolin.