Moderatledaren Ulf Kristersson med talmannen Andreas Norlén.
Moderatledaren Ulf Kristersson med talmannen Andreas Norlén.

Ingen statsministerkandidat har stöd

Moderatledaren Ulf Kristersson saknar i dag stöd för att kunna tillträda som ny statsminister. Han tror dock fortfarande på en ren Alliansregering.

ANNONS
|

Riksdagen skulle i dagsläget varken släppa fram Kristersson eller Socialdemokraternas Stefan Löfven som näste statsminister. Det stod klart efter att partiledarna haft samtal med talmannen Andreas Norlén (M).

Löfven blev i tisdags bortröstad av Alliansen tillsammans med Sverigedemokraterna och leder nu en övergångsregering. SD:s Jimmie Åkesson meddelade på torsdagen talmannen att han i dagsläget även skulle rösta nej till Kristersson som statsminister.

- Ställs ett sådant förslag i dag trycker vi på röd knapp, säger Åkesson.

ANNONS

Vill ha bort C och L

Han har svårt att se att SD skulle kunna ge sitt "aktiva eller passiva" stöd till en Alliansregering där Centern (C) och Liberalerna (L) ingår. Det skulle i så fall krävas att Alliansen plötsligt förhandlar med SD eller försäkrar att man kommer att driva en politik som SD kan tolerera.

Före både C och L är det uteslutet att sitta i en regering som är beroende av stöd från SD. C-ledaren Annie Lööf gör klart att detta gäller även om SD trycker på den gula knappen i en statsministeromröstning och lägger ned rösterna.

Lööf vill i stället bygga stöd för en Alliansregering genom blocköverskridande samarbete med Socialdemokraterna. Hon vill att partiledarsamtal om sådant samarbete kommer igång så fort som möjligt.

Öppnade inga dörrar

Men S-ledaren Stefan Löfven öppnar inga nya dörrar för sin statsministerrival Ulf Kristersson.

- Vi kommer inte att bli stödparti åt en Alliansregering, upprepar han.

Löfven anser att lösningen på regeringsfrågan i stället ligger i den politiska mitten, där S, L och C finns. Han ser öppningar för blocköverskridande samtal på partiledarnivå.

ANNONS

Löfven kräver att det ska stå klart att en regering kan få igenom sin statsbudget, innan riksdagen godkänner en ny statsminister.

- Att riksdagen skulle välja en statsminister som bara klarar sig fram till budgetomröstningen vore att göra Sverige en otjänst.

Budgeten ska läggas fram senast den 15 november och klubbas av riksdagen i december.

Enligt Löfven räcker det inte med att den blivande statsministern har "goda förhoppningar" om att få igenom sin budget. Det handlar om "krass mandaträkning", uppger Löfven, som själv fick sin första budget nedröstad 2014.

Tror på Alliansen

Liberalernas Jan Björklund är inne på Löfvens linje.

- Jag tänker inte tillträda i november för att avgå i december, säger han.

Moderatledaren tror fortfarande att en Alliansregering kan fungera. Kristersson tycker inte att det i detta läge är realistiskt att innan en regering tillträder kräva garantier för att budgeten går igenom.

ANNONS

Han spelar också ned betydelsen av den första budgeten. Kristersson påpekar att den, med tanke på tidspressen och det svåra politiska läget, inte kommer att genomsyras av de stora reformambitionerna.

- Den sätter jag inte extremt stor vikt vid, säger han.

Moderatledaren ser framför sig att en Alliansregering gör upp med S i olika sakfrågor. Han antyder att man i andra frågor kan få stöd av SD. Kristersson står dock fast vid löftet att inte ge SD inflytande över den politiska inriktningen och understryker:

- Det är en helt annan sak än att när man tycker likadant, så röstar man likadant.

Talmannen Andreas Norlén tror att ytterligare en samtalsrunda med partiledarna kan behövas innan nästa steg tas för att försöka bilda en ny regering.

- Utan att avslöja någon statshemlighet kan man säga att inte alla är överens, säger han.

ANNONS
TT

Fakta: Talmansrundor

Talmannen Andreas Norlén börjar på torsdagen att sondera för en ny regering genom att överlägga enskilt med var och en av riksdagens åtta partiledare.

Efter att ha hört alla måste han fundera över vilken av partiledarna som har en chans att få till en regering, som kan klara det första hindret – riksdagens röstning om hen som statsminister.

Om talmannen finner det troligt att en av partiledarna klarar det får hen i uppdrag att bilda regering. Riksdagen får då rösta för att se om det finns tillräckligt stöd.

Normalt brukar processen ta ett par veckor, men den här gången kan det ta betydligt längre tid.

Talmannen har fyra försök på sig att föreslå en statsminister. Röstas alla ned av riksdagen ska extraval utlysas.

ANNONS