Om en sak är de överens:
Solen är vår viktigaste källa för D-vitamin som reglerar kalkbalansen i skelett och tänder. Långvarig brist på D-vitamin kan orsaka rakit eller ”engelska sjukan” hos barn och benuppmjukning, osteomalaci, hos vuxna.
Under sommaren räcker det, för människor med ljus hud, att vistas utomhus i solen, i shorts och t-shirt, en kvart om dagen för att få tillräckligt. Men årets solrika sommar gör inte att vi kunnat lagra upp D-vitamin som räcker över vintern.
Nu står solen för lågt för att dess strålar ska kunna hjälpa huden att tillverka vårt behov av D-vitamin. Så vi behöver ta in D-vitamin med maten.
Ett par föreskrifter och rekommendationer ska se till att vi får i oss vad vi behöver:
Väl känt är D-droppar till barn, tidigare AD-droppar och ännu tidigare fiskleverolja, som numera rekommenderas upp till två års ålder. I Finland rekommenderas det upp till 18 år, i Norge och Island upp till sex år.
Enligt föreskrifter från Livsmedelsverket berikas margarin, mini-, lätt- .och mellanmjölk med D-vitaminer (från fårull).
D-vitamin finns också naturligt i livsmedel som lax, sill och makrill (= fet fisk) eller skaldjur. Också ägg och kött innehåller en del D-vitamin. Den som äter fet fisk och D-vitaminberikade produkter regelbundet får enligt Livsmedelsverket i sig tillräckligt med D-vitaminer också vintertid.
Eller inte?
Livsmedelsverkets nationella undersökning av 1 800 vuxna svenskars matvanor från 2012 kartlade nivåerna av D-vitamin i blodet hos vuxna. De flesta nådde inte upp till rekommenderade nivåer. Det har fått Livsmedelsverket att planera för att öka berikningen av D-vitaminer i livsmedel.
- Arbetet pågår men det finns inget förslag färdigt. Om det blir klart i år eller nästa ska det skickas ut på remiss, säger Hanna Eneroth, nutritionist på risk- och nyttovärderingsenheten på Livsmedelsverket
Arbetet handlar om att öka berikningen i de livsmedel som redan är berikade eller berika produkter som i dag inte är D-vitaminberikade, till exempel ekologisk fil och yoghurt och mjölkprodukter med högre fetthalt.
Planerna har dock också väckt oro.
En av kritikerna är Håkan Melhus, professor och överläkare på institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet. Han är en av forskarna bakom den studie som gjorde att A-vitaminet försvann ur barnens AD-droppar. I dag är han kritisk till att öka D-vitaminintaget för hela befolkningen genom berikning. Det finns inte tillräckliga studier som visar att det verkligen skulle leda till bättre hälsa. Och alltför stort intag av D-vitamin kan vara skadligt. Samhället bör istället inrikta sig på riskgrupperna, menar han.
Enligt Livsmedelsverket kan det vara farligt att få i sig mer än 100 mikrogram D-vitamin - och det finns D-vitamintillskott som säljs på marknaden och innehåller mer i varje piller.
Så vad gör en vanlig människa? Avstår från piller och käkar sill?
I vart fall är det ingen bra idé att sola i solarium enligt strålsäkerhetsmyndigheten. Solarierna har en högre andel UVA-strålning än den naturliga solen. UVA-strålningen bidrar inte till D-vitaminproduktionen men ökar risken för hudcancer, säger myndigheten.
Livsmedelsverket rekommenderar inte att extra tillskott av D-vitaminer i form av piller tas av andra än människor i riskgrupperna.
– En del riskgrupper är i behov av kosttillskott. Det gäller de yngsta men också äldre människor, säger Hanna Eneroth.
Andra riskgrupper är människor med mörk hy och personer som bär heltäckande klädsel eller vistas mycket inomhus.
