Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kravet om att kontrollera id-handlingar på passagerarfartyg upphör att gälla den 1 september, men regeringen planerar att förlänga det till årsskiftet. Arkivbild.
Kravet om att kontrollera id-handlingar på passagerarfartyg upphör att gälla den 1 september, men regeringen planerar att förlänga det till årsskiftet. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Id-kontroller kan förlängas – trots kritik

Under flyktingvågen i våras införde regeringen tvingande krav om id-kontroller på fartyg. En plan finns om att förlänga kontrollerna – men sjöfartsbranschen är kritisk.
– Vi har svårt att se att det finns behov av den här regleringen ur ett sjösäkerhetsperspektiv, säger Anders Hermansson, vd på Svensk sjöfart.

Den 28 mars – en dryg månad efter det att Ryssland invaderade Ukraina – började den nya förordningen att gälla som gör det obligatoriskt för rederier att kontrollera id-handlingar på alla passagerare.

Bakgrunden var den omfattande flyktingströmmen av ukrainare som kom med framför allt båtar till hamnar i Stockholm och södra Sverige.

– När lagen trädde i kraft var det i ett skede när det befarades att det skulle komma väldigt många flyktingar från kriget i Ukraina. Det var viktigt bara av identitetsskäl att säkerställa vilka som var ombord på båten, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

Minskat betydligt

Sedan dess har antalet flyktingar som kommer till Sverige visat sig vara betydligt färre än vad myndigheterna trott. Under mars månad sökte över 27 000 ukrainska medborgare asyl i Sverige i enlighet med EU:s massflyktsdirektiv. Hittills under juli månad är antalet 1 575.

Kravet om id-kontroller löper ut den 1 september men regeringen förbereder nu för att förlänga förordningen fram till årsskiftet. Det möts av stark kritik från sjöfartsbranschen, som menar att de har god kontroll över vilka som reser med fartyg till och från Sverige utifrån de passagerarlistor som måste upprättas. Sedan 1998 finns ett registreringskrav för de som färdas ombord på passagerarfartyg som avgår eller ankommer från hamnar inom EU.

– Vi har svårt att se att det finns behov av den här regleringen ur ett sjösäkerhetsperspektiv. Grunden som fanns innan, där man samlar in namn, ålder, kön, nationalitet, det har fungerat väldigt väl ända sedan 1990-talet när det här kravet infördes inom EU, säger Anders Hermansson, vd på branschorganisationen Svensk sjöfart.

Syftet med att ta in dessa uppgifter är att veta hur många och vilka som behöver räddas i händelse av en olycka.

"Ska lyssna in"

När regeringen nu förbereder en förlängning av id-kontrollerna så gör man det med hänvisning till sjösäkerhet, vilket Anders Hermansson tycker är helt fel. Samtidigt var det före semestrarna "någon enstaka person" som reste från Ukraina.

– Vi har svårt att se att det finns ett sådant behov av sjösäkerhetsskäl. Om regeringen ser andra behov av att göra det så bör man använda annan lagstiftning, säger Hermansson.

Tomas Eneroth anser att rederierna precis som flyget behöver ha kontroll över vilka som färdas med dem. De flesta företag har skött detta men några har inte levt upp till det nya kravet, hävdar han. Han påstår också att id-regleringen sannolikt har förhindrat trafficking, även om rederierna redan i dag enligt ministern gör ett bra arbete för att motverka människohandel.

– Jag ska särskilt lyssna in remissynpunkterna nu och återkomma med besked inom kort. Samtidigt har det varit viktigt för oss, inte minst av sjösäkerhetsskäl, att slå vakt om den grundläggande principen: vi ska veta vilka som är ombord, säger Eneroth.

– Men vi för en dialog och ser om det finns någon förenkling eller underlättnad vi kan göra.