Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Den integrerade kretsen, som det finns många av i mobiltelefoner, utvecklades för första gången 1958, men belönades med Nobelpris först år 2000.

I veckan avslöjas Nobelpristagarna

Att förstå vad (eller ens varför) en viss upptäckt belönas med Nobelpris är inte alltid så lätt. Vardagen är dock full av prylar och fenomen som har prisbelönade upptäcker att tacka för sin existens.

Men först en påminnelse:

-Nobelpriset går till någon eller några som gjort en vetenskaplig upptäckt. Det är inte tillämpningarna som belönas, säger Gustav Källstrand, förste intendent på Nobelmuseet.

Med det sagt går det ändå konstatera att Nobelprisen, eller rättare sagt de upptäckter som har belönats med vad som brukar kallas världens finaste utmärkelse, har förändrat vardagen för oss alla. Både i stort och smått.

Och nu är det dags igen!

I veckan offentliggörs vilka som får priserna i medicin eller fysiologi (måndag), fysik (tisdag) och kemi (onsdag).

Nämner penicillin

Vad gäller "vardagsbetydelse" brukar många nämna Alexander Fleming och penicillinet, även om få vet att Fleming själv faktiskt aldrig förstod betydelsen av sin upptäckt. Det var först drygt tio år senare, när andra världskriget stod för dörren, som andra forskare insåg potentialen med ett ämne som dödar bakterier.

Än större betydelse, säger Gustav Källstrand, hade nog Fritz Habers upptäckt av hur man kan tillverka ammoniak genom att utvinna luftens kväve.

-Om man ska välja en upptäckt som haft störst påverkan så är det nog Habers. Tack vare den blev det möjligt att tillverka konstgödsel, något som varit livsavgörande för miljoner människor.

Transistor och LED

Andra upptäckter som är värda att nämnas är transistorn som förvandlade tung och dyr elektronik till billig och lättrörlig - eller den första integrerade kretsen som utvecklades 1958 (men som belönades först 2000), en förutsättning för all avancerad elektronik, som datorer eller mobiltelefoner.

-Eller varför inte förra årets pris för upptäckten av blått LED-ljus. Tack vare den blev det möjligt att få vitt LED-ljus som finns överallt i dag. Väldigt vardagligt. Eller Einstein som inte belönades för sina relativitetsteorier utan för upptäckten av den fotoelektriska effekten, som möjliggjorde de fotoceller som också finns överallt i dag.

Obegripligt flummigt

Saken är, säger han, att man inte alltid vet om och i så fall hur en upptäckt kan komma till användning - och att det är lite av poängen. Till en början kan ett pris verka obegripligt, nästan flummigt, något som kan komma att ändras med tiden.

-Upptäckten av grafen, som belönades med Nobelpriset 2010, är lite så. Till en början var det lite esoteriskt, men nu förväntar sig alla att grafen ska få sitt stora genombrott, vilket det med största sannolikhet kommer att få, säger Gustav Källstrand.