Enligt världshälsoorganisationen dör i dag fler människor i sviterna av fetma än av svält. Mediciner, dieter och motiverande samtal för förändrad livsstil har haft liten effekt på den globala fetmaepidemi.
Överviktskirurgi har blivit big business och metoderna har avlöst varandra under årens lopp. Nästan var sjunde svensk har diagnosen fetma och nära hälften av befolkningen är överviktig.
Maria, 48 år i Göteborg har brottats med övervikt sedan två graviditeter. För åtta månader sedan opererades hon med den nya tekniken och har gått ner 25 kilo.
– Magen funkar hur bra som helst och mitt onda knä har blivit mycket bättre. Det enda jag inte kan göra är att stressa, då låser sig magen och jag får inte ner någonting. Jag går ner i vikt sakta men säkert och i stället för att äta stora portioner äter jag små portioner mer ofta, säger hon.
Men än så länge är forskningen begränsad kring det nya ingreppet. Initiativtagare till den svenska studien är SOReg, ett skandinaviskt kvalitetsregister för obesitaskirurgi. 18 av landets kliniker medverkar i studien,varav Sahlgrenska akademien har det övergripande ansvaret under ledning av Torsten Olbers, docent och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Och det finns några frågetecken kring effekter och komplikationer av gastric sleeve.
– Det är ingen tvekan om att sleeve är en ny och intressant operationsteknik som kan ha fördelar. Utifrån de resultat som finns idag är dock risken större att man går upp i vikt sent efter operationen vilket kan bero på att den inte ger en lika stor omställning av signalerna i magtarmkanalen som gastric bypass, säger Torsten Olbers.
Vidare får en av tre symtom på sura uppstötningar och risken finns att patienter utvecklar en kronisk inflammation i bland annat matstrupen..
– Man bör följa vilka effekter det kan få i längden. Sedan tycker jag generellt att man också bör tänka på att man faktiskt opererar bort en stor del av magsäcken, säger Torsten Olbers.
Studien startade i januari och ska pågå till slutet av 2017 och omfatta 4000 personer. Man vill jämföra operationsmetodernas långsiktiga effekt på vikten och risken för allvarliga biverkningar. Vilket ingrepp varje patient får lottas via ett datorprogram. Varken kirurg eller patient vet alltsåvilket ingrepp patienten får.
Efter viktnedgången har många patienter löst hängande skinn på olika delar av kroppen. Grundregeln är att landstingen enbart bekostar plastikkirurgi av buken. Ingrepp som avlägsnar övrig överskottshud på exempelvis stuss, lår och armar får den enskilde betala själv.
Ungefär var tredje patient genomgår bukplastik och majoriteten är kvinnor.
Fakta: BMI och midjemått
Body Mass Index, BMI är ett sätt att skatta om man överviktig då man mäter förhållandet mellan längd och vikt. BMI-gränsen för övervikt går vid 25. Motsvarande gräns för fetma är ett BMI på 30.
BMI säger dock inte allt om hälsan utan hänger ihop med var på kroppen fettet sitter. Fett samlat kring magen ökar hälsoriskerna. Kvinnor ska max ha ett midjemått på 88 centimeter och män 102 centimeter.
För personer som är överviktiga, med ett BMI på mellan 25 och 30, men som har fettet jämt fördelat över kroppen är hälsoriskerna alltså mindre. Att röra på mycket motverkar också hälsoriskerna.
Så här räknar du ut ditt BMI:
Ta först din vikt i kilo. Multiplicera sedan din längd i meter med din längd i meter. Dividera vikten med det talet. Exempel: 70 kg / (1,70 m X 1,70 m) = BMI 24,2.
Källa: Vårdguiden
