Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Pernilla Forsell var fosterhemsplacerad på åttiotalet.

Hundratals fosterbarn lottlösa

Hundratals människor som utsattes för övergrepp och vanvård som fosterbarn går miste om ekonomisk kompensation, trots regeringens uppgörelse med oppositionen. För en av dem, Pernilla Forssell, fortsätter kampen: – Jag sätter inte punkt förrän alla får upprättelse.

Pernilla Forssell, 37 år, blev placerad i ett fosterhem 1979. Under flera år utsattes hon dels för misshandel av sin fostermamma – som senare dömdes för brottet – dels för sexuella övergrepp från en man i fosterfamiljens närhet. Det pågick ändå tills hon var 14 år, 1988.

– Jag vet att myndigheterna visste vad som hände. På ett barns sätt sade jag saker som att "han är på mig", säger hon.

– Det var en sådan skam. Och när ingen tog tag i det, då växte sig skammen fast.

Minister beklagar

Glädjebeskedet att det blir en kompensation på 250 000 kronor för att samhället inte ingrep mot missförhållandena i fosterhemmen gäller inte den grupp som utsattes för övergrepp och vanvård så sent som på 80-talet.

Barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) hänvisar till att det måste finnas en tydlig gräns mellan brott som är preskriberade och brott som det fortfarande går att få skadestånd för.

– De barn som drabbats i ett senare skede: ja, jag kan beklaga det. Det går inte att skapa ett system där vi har olika preskriptionstider.

Ifrågasatt gräns

Göran Johansson, som utrett vanvården i fosterhemmen under 1900-talet, är av en annan åsikt.

– Jag har föreslagit i min rapport att man inte ska ha en sådan gräns och jag kan inte förstå varför den har satts där, sade han i samband med att utredningens slutrapport lämnades på torsdagen.

Bland de personer som utredningen intervjuat finns 94 födda 1970 och senare som med den nuvarande gränsen därmed går miste om ersättning.

Göran Johansson föreslår i utredningen att alla som utsatts för övergrepp som i dag är preskriberade bör få ersättning. I det ingår också finska krigsbarn, privat placerade barn och barn som fosterhemsplacerats efter 1980.

Offentlig ursäkt

Förutom pengarna kommer drabbade få en offentliga ursäkt vid en ceremoni senare i höst.

– Jag tycker att det är en seger för alla dessa marginaliserade människor som haft så svårt att göra sin röst hörd, säger Göran Johansson.

Anne Skånér, ordförande i Samhällets styvbarn, konstaterar också att det är ett viktigt besked till alla som farit illa i samhällets vård:

– Åttiotalisterna får vi ta itu med nu. I första hand var det viktigt att få ett beslut om ersättning.

Pernilla Forssell, som placerades i fosterhem strax före 1980, tycker att regeringens tidsgräns är märklig.

– Väldigt många som varit vanvårdade kan inte väcka talan i domstol eftersom brottet är preskriberat, säger hon till TT.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.