Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Skolorna vill - och måste - anställa fler lärare. Men redan i dag har många skolor stor brist på legitimerade lärare - trots lagkrav. ARKIVBILD

Huggsexan om lärare har bara börjat

Andelen legitimerade lärare varierar kraftigt mellan olika skolor. Och nu blir det tuffare för alla att rekrytera behöriga pedagoger, när flyktingkrisen och lågstadiesatsningen dramatiskt ökar lärarbehovet. -Behörighetsläget blir naturligtvis sämre, säger SKL:s skolchef Per-Arne Andersson.

När höstterminen rullade igång saknade var femte grundskolelärare (22 procent) legitimation för sitt jobb. Läget har visserligen förbättrats i takt med att Skolverket betat av högarna med ansökningar, men skillnaderna mellan olika kommuner är fortsatt stor, visar TT:s genomgång. I Ydre är 94 procent av lärarna legitimerade, i Älvdalen 53 procent.

I Skolverkets sammanställning på skolnivå är gapet ännu större - från noll till hundra procent behöriga lärare.

Ond spiral

Skillnaderna kan vara milsvida inom en och samma kommun. Generellt är små skolor och skolor i glesbygd mer sårbara, och generellt ligger fristående skolor sämre till än kommunala.

-Olika skolor är ju olika populära. Skolor i socioekonomiskt svagare områden har hittills inte lockat med bra resurser och bra löner. Och om en skola av någon anledning börjar tappa elever tappar den också lärare och hamnar lätt i en ond spiral, säger Per-Arne Andersson, chef för Sveriges Kommuner och Landstings avdelning för utbildning och arbetsmarknad.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) säger att skillnaderna mellan skolorna är oacceptabla:

-Det här är ytterligare ett bevis på att vi har ett skolsystem som allt mer har kommit att dras isär.

På frågan vad regeringen gör lyfter han fram uppdraget till Skolverket att ge skräddarsytt stöd till de skolor som har särskilt svaga elevresultat.

Utveckling åt fel håll

Fullt utbyggt kommer omkring 180 skolor per år, alltså en bråkdel av alla skolor, att ta del av Skolverkets riktade stöd. Samtidigt kommer regeringens satsning på mer personal i lågstadiet att öka efterfrågan på lärare i hela landet. Kommunerna och friskolorna har visat ett oväntat stort intresse och vill anställa ytterligare 3 200 lärare - trots att de redan har fullt sjå med bemanningen.

Men den mest påtagliga faktorn är flyktingkrisen. Hittills i år har drygt 30 000 asylsökande barn kommit till Sverige - och tillströmningen ökar dramatiskt. Så huggsexan om lärarna har bara inletts, och risken för att behörighetsläget försämras är uppenbar.

-Nya faktorer påverkar förstås prognoserna, och behörigheten kan sjunka. Bristen på lärare i svenska som andraspråk är redan ett jätteproblem, säger Christina Sandström, enhetschef vid Skolverket.

SKL:s Per-Arne Andersson och den fristående skolexperten och författaren Per Kornhall förutser också fler obehöriga lärare om utvecklingen fortsätter.

-Det jag är rädd för är att lärarbristen blir så allvarlig att man börjar prata om att ta bort legitimationskravet. I vissa ämnen finns det inga behöriga lärare att få tag på, och då blir lagen i någon mening meningslös, säger Per Kornhall.