Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Hot via mobiltelefon blir allt vanligare.

Hot och våld tystar unga vittnen

"Ta tillbaka din anmälan, annars ska jag döda dig." Livet för 16-årige Fred i Malmö har de senaste åren fyllts av trakasserier, hot och våld. Hans polisanmälningar har följts av hot för att få honom att hålla tyst. Han är långt ifrån ensam – skrämda vittnen och brottsoffer blir allt vanligare.

– Ett hot mot rättssäkerheten, säger överåklagare Jörgen Lindberg vid åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Malmö om de ökande problemen med att få människor att ställa upp och berätta vad de sett och hört.

Antalet anmälda fall av brottet övergrepp i rättssak ökade med 70 procent åren 1999–2006. Färska siffror från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att ökningen fortsatt. Förra året gjordes 5 835 polisanmälningar om övergrepp i rättssak – en uppgång från 2010 med närmare nio procent. Ungefär hälften av dem som anmäls är mellan 15 och 25 år, enligt en Brå-studie för några år sedan.

Stöd av pappan

Gänget som ofta går på 16-årige Fred består av jämnåriga och yngre. Några av killarna känner han sedan barndomen. De har krävt honom på cigaretter och pengar och snott hans mobiltelefon.

När Fred dessutom blev misshandlad började han polisanmäla, med stöd av sin pappa. Både han och pappan har sedan hotats flera gånger. Ibland är hotet bara ett drag med fingret över halsen, andra gånger tydligt uttalade.

– Han sa: "Jag kommer att skjuta dig framför din pappa och din mamma", berättar Fred om ett av hoten.

Han känner sig fundersam och osäker inför rättegången, där han ska möta sina plågoandar.

– Jag tänker mycket på vad som ska hända därinne och efteråt.

Klädd i mc-väst

Brå-forskaren Johanna Skinnari säger att sätten att försöka påverka vittnen och brottsoffer spänner över hela skalan från våld och hot till subtila medel – som att vara klädd i ett mc-gängs väst i rättssalen eller titta vittnet stint i ögonen.

Förutom i samband med ungdomsbrott förekommer sådana här försök till påverkan även vid relationsvåld och organiserad brottslighet. Bland ungdomar verkar det som att man ofta "passar på" att hota offret när man till exempel slår eller rånar någon. Ibland är det osäkert om hotet främst är riktat mot brottsoffret.

– Det gäller också att visa sig på styva linan gentemot kompisarna, säger Skinnari.

Risk för självcensur

Hon varnar för att en allmän obehagskänsla i samband med rättsprocesser kan leda till självcensur, så att man inte vill medverka. De allra flesta hot visar sig tomma – det är ytterligt sällan som vittnen råkar illa ut.

– Det är viktigt att krossa mytbilden om att det är farligt att vittna. En del är rädda bara för att de inte känner sig hemma i rättsprocessen och är främmande för språket och miljön, säger Johanna Skinnari.

16-årige Fred heter i verkligheten något annat.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.