Hot mot Gotland ett hett ämne för politikerveckan

Politikerveckan i Almedalen inleds idag i ett säkerhetsläge som har försämrats. Risken för en militär konflikt har ökat – och Gotland är särskilt utsatt. Nu finns delar av 18:e stridsgruppen från Skövde stationerad på ön.

ANNONS
|

De senaste veckorna har hotbilden förvärrats efter flera allvarliga incidenter med närgånget och provocerande ryskt jaktflyg. Ryssland väntas skicka världens största ubåt till Östersjön, och rysk-kinesiska övningar kommer att hållas längs den ryska enklaven Kaliningrad.

Därifrån kan kärnvapenbestyckade robotar nå Gotland och Stockholm.

När Sverige i höst genomför den största militära övningen på över tjugo år, Aurora, med bland annat deltagande av USA, är försvaret av Gotland centralt. Scenariot: Sverige anfalls och fienden ska bekämpas. Det brukar bli utgången av en övning, men verkligheten är mer oviss.

Samtidigt genomför Ryssland en egen stor manöver, Zapad. Den svenske försvarsministern vill sända observatörer, men Moskva vägrar. Det vittnar om ett hårdnande klimat, med vidgande klyftor och ökade risker för ödesdigra misstag.

ANNONS

– Försvarsmakten följer noga den verksamhet som pågår i vårt närområde och vidtar de åtgärder som behövs. Det försämrade säkerhetsläget är påtagligt, säger Mattias Ardin. Men jag jobbar här och nu för att bland annat få förutsättningar för stridsgruppen att verka. Jag upplever att jag själv och mina medarbetare har fullt upp med att hantera vardagen och få alla detaljer på plats kring de stora besluten. Det finns en medvetenhet och det klart att man läser om det. Men vår vardag här fylls av att lösa de praktiska sakerna.

Leder och samordnar

Mattias Ardin leder och samordnar försvarsmaktens växande verksamhet på Gotland.

Inför förra Almedalsveckan publicerade GP ett reportage om hur militären kommer att satsa på ön. Det var en följd av ett politiskt uppvaknande efter den ryska annekteringen av Krim 2014 och inblandningen i kriget i östra Ukraina. Nio år tidigare hade det gotländska försvarets lagts ned. Men med en allt mer hotfull retorik och ökade spänningar i omvärlden var det ett dyrköpt misstag.

Nu poängterar statsminister Stefan Löfven, försvarsminister Peter Hultqvist och nyligen en fyrstjärnig amerikansk general, bland många andra, hur strategiskt betydelsefull Gotland är. Utan en rimligt avskräckande försvarsförmåga vore det lätt att ockupera ön och få kontroll över både farleder och luftrum i Östersjön.

ANNONS

Därför är Gotland prioriterat, och det som för ett år sedan var planer och förberedelser omsätts nu i ”operativ förmåga”.

– Vi har tagit ett första viktigt steg. Nu finns det permanenta förband här igen. Det sänder tydliga signaler om att vi är beredda att försvara oss, säger Mattias Ardin.

– Vi arbetar hårt för att ska bli en naturlig del av det gotländska samhället igen, säger han. Det ska inte vara konstigt att möta folk i uniform på McDonalds.

Han tillhörde Gotlands luftvärnsregemente innan det lades ner och flyttade till fastlandet. Nu är han ännu en återvändande officer.

– På ett personligt plan känns det jättebra, säger han.

Förväntningarna på honom och hans kolleger är stora, medan politiker övertrumfar varandra i löften om nya pengar. Budgeten väntas öka i nästa försvarsbeslut. Ett nytt luftvärnssystem som kan skjuta ner robotar och stridsflyg finns med i diskussionen. Det är en investering på många miljarder, och inte utan kritik. Men det skulle onekligen förstärka försvaret av Gotland.

Gemene man upplever inte de ökade internationella motsättningarna, tror han.

– Däremot ser gotlänningarna fler svenska soldater och övningar och hör att det bullrar mer från skjutfälten och i luften. Så den militära aktiviteten har blivit mer påtaglig.

ANNONS

Anländer med färja

Lagom till politikerveckan anlände personal och stridsfordon med färja till Visby från Skaraborgs regemente i Skövde. 18:e stridsgruppen består av ett mekaniserat kompani och ett stridsvagnskompani som har kommit för att stanna. Dagen efter gick unga grönklädda soldater lojt omkring i solskenet i hamnen, längs rader av lyxbåtar och fritidsklädda människor på barerna, för att vänja sig vid sin nya arbetsmiljö.

Vid lunchtid samma dag stod ett gigantiskt militärt transportplan av typ C-17 Globemaster III på Visby flygplats. Det kan lasta nästan 80 ton, och det stärker intrycket ännu mer: Gotland rustar för att avskräcka tolv år efter att Ryssland var en allierad och försvaret, i en hoppfull optimism om en bättre värld, i stor omfattning skrotades.

Säkerhetspolitik blir också ett viktigt ämne när politiker, tjänstemän, debattörer, experter, lobbyister och journalister nu samlas i tusental här i Visby. Rubriken på ett av många seminarier på likartade teman är talande: ”Ryssland och Östersjön – hur hanterar vi det nya säkerhetsläget?”

De tv- eller webbsända talen och debatterna sker med extra många poliser på gatorna, nya övervakningskameror överallt och fler gatuhinder än någonsin tidigare. Det är otvivelaktiga tecken på den stora oro som finns för nya terrorattacker, så som skedde i Stockholm tidigare i år och nu senast i London.

ANNONS

Ny hotbild

Mitt i idyllens och pulsens Visby kan sådana hot kanske kännas överdrivna och närmast alarmistiska. Men det är ett ofrånkomligt faktum vare sig det rör våldsbejakande terrorister eller militär kraftmätning.

I den nya hotbilden återinförs värnplikt och det avskaffade totalförsvaret ska upprättas igen. Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Msb, har uppdraget att främja och utveckla en sammanhängande planering för totalförsvaret.

De ska bland annat stödja och verka för att samtliga berörda aktörer i samhället krigsplacerar den personal som krävs vid höjd beredskap och krig inom civilt och militärt försvar.

– Resan är lång, men vi är igång, säger Mattias Ardin. Jag upplever samarbetet med civila myndigheter, länsstyrelsen, regionen och företag som oerhört gott. Egentligen har det samarbetet funnits hela tiden. Gotland är en ö och resurserna ändliga så det blir väldigt tydligt att det har funnits ett samarbete. Det är det vi utvecklar nu.

"Nu är det riktiga på plats"

Länsstyrelsen ligger i en tegelbyggnad på ett tidigare regementsområde söder om Visby.

– Försvaret kom hit redan i höstas och lät olika förband upprätthålla beredskapen. Nu är det riktiga på plats, säger landhövdingen Cecilia Schelin Seidegård.

En förändring är att alla pratar om civilt försvar på ett helt annat sätt än för ett år sedan, berättar hon.

ANNONS

– Samtalstonen är en annan. Vi jobbar väldigt mycket med civilförsvar och har anställt personal. För oss är det ganska naturligt, men för allmänheten är det kanske inte fullt lika naturligt ännu att fatta hur sårbara vi är. Jag tror att många är naiva och bedömer risken för att hamna i en kris som väldigt liten och ännu mindre för att det skulle bli krig, säger hon.

Hotbilden är idag oerhört komplex med allt från bruten elförsörjning, cyberattacker mot banker och samhällsinstitutioner och påverkanskampanjer till stoppade transporter av dagligvaror och bränsle. Det skulle bli förödande när allt bygger på ständiga och fungerande flöden med minimal lagerhållning.

Allt fler inser ändå att vi kan drabbas av andra kriser än krig framför allt när det gäller terrorism, enligt Cecilia Schelin Seidegård:

– Det finns en större vaksamhet än tidigare. Det är också en del av vår beredskap att vi kan klara olika typer av kriser.

Länsrådet Peter Molin konstaterar att nära samarbete mellan region, polis, kustbevakning, länsstyrelse och andra kring krisberedskap har förekommit länge på Gotland.

– Men när vi nu går in i planeringen för totalförsvaret har vi tre uppgifter: att värna befolkningen, värna samhällsviktiga verksamheter och stödja försvarsmakten.

ANNONS

Senast den 31 december nästa år ska man ha planer för att stärka stödet till försvaret under höjd beredskap. Det gäller försörjning av kritiska förnödenheter, egendom och tjänster. Det kan ske genom exempelvis avtal, lager och ransonering, enligt regeringens skrivelse.

Kraven på sekretess kring samverkan ökar, liksom planering för att verka från alternativa och/eller skyddade ledningsplatser.

– Vi är en öppen myndighet, men öppenheten har minskat under året. Vi går mer och mer mot en hemlig planering av de samhällskritiska verksamheterna, säger Peter Molin och tillägger:

– Det är mycket som ska göras och tas tillbaka. Men vi ska inte bygga upp det som var förut. Vi ska rusta oss för att möta olika typer av hot. Det går fort att riva ner, lång tid att bygga upp. Det här är ett långsiktigt åtagande och inte gjort i ett nafs.

Garage kan bli en väckarklocka

Gotland är i fokus på grund av sitt läge, på gott och ont. Besök tar mycket tid, frågorna är många. Men enligt Peter Molin är det en skyldighet att upplysa befolkningen om vad som är i görningen. Han ger ett exempel:

– På Gotland startar Msb en ny inventering av skyddsrummen. Det blir säkert en väckarklocka för den som har köpt ett hus i tredje hand och det visar sig att garaget är ett skyddsrum som du ska kunna ställa i ordning på 72 timmar.

ANNONS

Cecilia Schelin Seidegård påminner om att det är en realitet att folk krigsplaceras igen, och att det inte har gjorts på lång tid. Hon känner sig trots allt tryggare idag än när vi träffades för ett år sedan:

– Ja, jag tycker det. Det finns ändå en ambition över partigränserna att ta tag i situationen och satsa pengar även om vi aldrig tycker det är tillräckligt.

Peter Molin:

– Inget ont om hemvärnet. Men nu har vi ett förband med andra resurser i vardagens kriser. Det ökar säkerheten i vårt samhälle.

På Tofta skjutfält söder om Visby möter vi överstelöjtnant Stefan Pettersson, chef för 18:e stridsgruppen, eller Stridsgrupp Gotland som den kallas i folkmun. De håller tills vidare till i provisoriska lokaler på ett garnisonsområde fyllt med containrar, en verkstad, kassuner i betong för vapen och ammunition, vaktkurer och stridsfordon uppställda utomhus. De ventileras med torrluft för att inte fukt ska skada fordon och utrustning innan garagen är klara.

Skillnaden mot när vi möttes för ett år sedan är att nu är det allvar.

– Nu står vi här med 120 man och materiel, tidigare var det ganska abstrakt. Men nu kan vi börja reka och träna och sättas in för att lösa uppgifter. Infrastrukturen är en förutsättning för det långsiktiga, men är inte avgörande just här och nu, säger Stefan Pettersson, som även i fortsättningen måste pendla till Skövde, om än inte lika ofta som under det senaste året.

ANNONS

300 man i styrkan

Hela stridsgruppen består av drygt 300 man. Resterande påbörjar sin grundutbildning i Skövde i sommar och bör vara här på hösten nästa år. Då finns även stridsfordon med luftvärnskanoner mot till exempel helikoptrar.

– Den har 40 millimeters automatkanon och vagnen har en egen radar, säger Stefan Pettersson som har uppfattningen att de flesta soldaterna är positiva till att vara här.

Filip Nordström, 23 år och från Stockholm, är utbildad i Skövde under elva månader. Han är pansarskyttegruppchef och sitter i full stridsmundering i sitt bepansrade fordon på väg ut på skjutfältet för att lära känna terrängen och testa vapnen.

– Det är spännande att äntligen vara här, säger han. Jag har inte fixat något permanent boende ännu, men jag känner mig ganska lugn. Efter sommaren när alla turister åker hem tror jag det blir lättare.

Han ska ha semester i sommar, men sedan kommer han tillbaka till Gotland.

– Det är min nya arbetsort. Min bror har också sökt hit så båda sönerna i familjen kommer att vara här. Föräldrarna är lite undrande, säger han och skrattar innan han drar iväg i rök och oljud genom skogen på sin jungfrutur på Tofta.

ANNONS