Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

"Hennes roll som pådrivande inom socialdemokraterna för reformer som rörde barn går inte att överskatta", skriver Britt-Marie Mattsson. Bild: SvP/TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Hon påverkade i bakgrunden

Lisbeth Palme stod helst i bakgrunden. Men hennes roll som pådrivande inom Socialdemokraterna för reformer som rörde barn går inte att överskatta. Hon var bestämd och uthållig och partiet lyssnade.

Lisbeth Palme var barnpsykolog och såg tidigt vikten av att ett välfärdssamhälle måste ha barnen i centrum. Hon drev idén om utbyggda barnavårdscentraler för barns hälsa och utveckling och pedagogiskt inriktade daghem. Hon kunde uppfattas som sträng när hon talade om samhällets ansvar gentemot de mest utsatta och uppmärksammade tidigt pedofili som ett problem som alltför länge negligerats.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Men Lisbeth Palme fanns inte på barrikaderna utan påverkade på de inre linjerna i partiet. Hennes man Olof Palme var lyhörd.

– När Lisbeth talar är det lika bra att lyssna, sade Olof Palme en gång när jag intervjuade honom. Hon har nästan alltid rätt.

Gav journalister råd

Hon passade också gärna på att ge oss journalister – som följde med på Olof Palmes officiella besök utomlands eller bevakade utländska besök i Sverige – råd om vad vi borde uppmärksamma..

– Glöm inte de sociala frågorna, sade hon vänligt men samtidigt uppfordrande.

Hon var särskilt stolt över att Sverige kunde visa upp en föräldraförsäkring som ger föräldrar möjlighet att vara hemma länge med sina barn, att kunna skola in barn på förskolan och att vara borta från jobbet när barnen är sjuka. Allt detta som är förutsättningen för jämställdhet och kvinnors möjlighet att arbeta utanför hemmet.

Lisbeth Palme var född Beck-Friis och kom, liksom maken Olof, från överklassen. Ingen av dem bröt med sin bakgrund, släktkänslan var stark även när de politiska meningarna gick isär.

När barnen Joakim, Mårten och Mattias föddes tog hon huvudansvaret för hemmet, men fortsatte samtidigt arbetet som barnpsykolog. Hennes kunskaper och erfarenheter i yrkeslivet blev viktiga pusselbitar som hon bidrog med när socialdemokraterna utvecklade välfärdspolitiken. Kritiken mot att det fria valet begränsades diskuterade hon ibland med meningsmotståndare, men talade helst om samhällets ansvar mot barnen.

En annan tidsanda

Lisbeth Palme var tillbakadragen i offentligheten och syntes bara då och då tillsammans med sin man. Tidsandan var också en annan och statsministerfruar hade inte en naturlig plats annat än vid tillfällen då det protokollärt var påkallat med närvaro. Hon höll familjen undan publicitet och det vara bara vid ett fåtal tillfällen som barnen fanns med på bild tillsammans med sina föräldrar.

Hon skyddade även Olof Palme från alltför närgången uppmärksamhet från journalister. Han satte sig gärna med oss reportrar och lade ut texten om något som engagerade honom, hon såg till att det inte blev alltför långdraget.

Radhuset, där familjen bodde, var obevakat men fotograferna förstod att de skulle hålla sig undan. Lisbeth värnade det privata och medierna respekterade privatlivet.

Flytten till paret Alva och Gunnar Myrdals hus i Stockholms gamla stad skedde sedan barnen vuxit upp och regeringskansliet fanns nu på promenadavstånd för statsministern som ofta arbetade sena kvällar. Turisterna vande sig sig vid att se Olof Palme på väg till eller från jobbet.

Tvingades fram i rampljuset

Mordet på Olof Palme den 28 februari 1986 tvingade fram Lisbeth Palme i rampljuset. Hon blev själv beskjuten, men klarade sig mirakulöst. När hon senare pekade ut Christer Pettersson som mannen hon kände igen från mordplatsen blev hon ifrågasatt och en vittnespsykolog fick ett avgörande inflytande på värderingen av trovärdigheten i hennes utpekande.

De som kände Lisbeth Palme väl visste att hon aldrig lättvindigt skulle peka ut någon, inte minst med tanke på att hennes man mördats och att hon själv undkommit skott som riktats mot henne.

Ifrågasättandet och hela rättsprocessen tog Lisbeth Palme hårt, men hon valde att fortsätta med det arbete som präglat större delen av hennes liv. Hon blev ordförande i den svenska avdelningen av FN: s barnfond Unicef och engagerade sig i Unicefs internationella arbete.

Med åren trappade hon ned, men var en viktig röst i Olof Palmes minnesfond som varje år utser en pristagare som arbetar för fred och mänskliga rättigheter. När överlevaren från Auschwitz, Hédi Fried, tilldelades Palmepriset i januari 2018 skulle Lisbeth Palme som alltid vara med vid prisceremonierna. Hon kände Hédi Fried sedan de båda arbetat som unga psykologer.

Men dagen före utdelningen blev Lisbeth Palme akut sjuk. Hon kunde inte heller, som hon brukade, lyssna på partiledartalet i Almedalen i somras.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.