Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Folkets mujahedins manifestation från förhandlingarnas första dag den 10 augusti. Protesterna utanför tingsrätten har pågått ända sedan dess.
Folkets mujahedins manifestation från förhandlingarnas första dag den 10 augusti. Protesterna utanför tingsrätten har pågått ända sedan dess. Bild: Stefan Jerrevång/TT

Historiskt fall om krigsbrott i Iran avslutat

Förhandlingarna är nu slut i ett av de största rättsfallen av sitt slag i Sverige.
Ödet för Hamid Noury, misstänkt för brott mot folkrätten och flera mord i Iran, kommer delvis avgöras av huruvida Stockholms tingsrätt kan fastställa att det pågick en väpnad konflikt i landet för 34 år sedan.

Få personer har suttit häktade i Sverige så länge som iranske Hamid Noury.

Så fort han gick av planet på Arlanda i november 2019, dit han rest för att hälsa på anhöriga i vad som senare skulle visa sig vara en fälla anordnad av en av målsägarna, greps han.

Efter en massiv polisutredning, som resulterade i en flera tusen sidor lång förundersökning, inleddes rättegången i Stockholms tingsrätt i augusti 2021. Efter 92 förhandlingsdagar avslutades den på onsdagen, med beskedet att dom faller den 14 juli och att Hamid Noury förblir häktad.

Hamid Noury misstänks för grovt brott mot folkrätten, ofta benämnt som krigsbrott, och flera mord i samband med avrättningarna av politiska fångar i Gohardashtfängelset i Iran 1988.

Tortyr

Tusentals fångar beräknas ha avrättats. Hamid Noury kopplas till ett hundratal utav dem. Många fångar som överlevde har vittnat emot Noury, och pekat ut honom som den man som förde deras kamrater till snarorna.

Åklagare anser att flera av dem utsatts för behandling som går att likställa med tortyr. Flera har berättat om piskrapp under fotsulorna, eller hur intagna ibland låstes in i vad som kom att kallas "gaskammaren", ett litet rum utan ventilation som snabbt blev outhärdligt att vistas i.

För dessa brott bör Hamid Noury straffas med livstids fängelse, enligt åklagare.

Men Hamid Nourys försvar tycker att fallet inte ens bör behandlas i svensk domstol, eftersom brotten, många av offren, och den misstänkta gärningsmannen saknar svensk koppling.

Frågan om krig

Åtalet, som krävde justitieminister Morgan Johanssons (S) godkännande, kunde väckas eftersom Sverige tillämpar så kallad universell jurisdiktion för brott mot folkrätten, vilket innebär att de kan prövas i svensk rätt oavsett var de begicks.

Därför har stort fokus i utredningen och förhandlingen legat på den politiska gruppen Folkets mujahedin, som många av de avrättade fångarna tillhörde. Enligt åtalet beordrade Irans dåvarande högste ledare, ayatolla Ruhollah Khomeini, att alla som sympatiserade med gruppen skulle dödas, strax före avrättningarna började. Denna order, en så kallad fatwa, kom enligt åklagare efter att Folkets mujahedin genomfört våldsdåd i Iran.

Brott mot folkrätten, eller krigsbrott, förutsätter att det pågår en väpnad konflikt när brotten begås. Åklagare menar att Folkets mujahedins aktioner antingen var del av kriget mellan Iran och Irak som då pågick, där Folkets mujahedin ibland ses som lierade med Irak. Men – även Folkets mujahedin har nekat till att detta vore fallet.

Det går även att väcka åtal för brott mot folkrätten vid inbördeskrig, även om praxis sett annorlunda ut för sådana fall. Så även om Folkets mujahedin inte kan bevisas som lierade med Irak, anser åklagare att avrättningarna ska ses som del av en intern strid i Iran, vilket också skulle kunna innebära att brott mot folkrätten begåtts.

Vittnen också offer

De före detta fångar som inte tillhörde Folkets mujahedin, men ändå satt fängslade på grund av sina politiska eller religiösa övertygelser, räknas på grund av detta som vittnen och inte målsägare i målet.

Detta trots att samtliga vittnar om att de utsatts för liknande behandling som målsägarna.

Hamid Nourys försvar menar att det inte är säkerställt att Folkets mujahedin befann sig i väpnad konflikt med Iran. Dessutom hänvisas till flera luckor i målsägarnas och vittnenas berättelser, som försvaret bland annat menar har påverkats av den stora uppmärksamhet som fallet fått medialt. Därför anser försvaret att Hamid Noury ska försättas på fri fot.

Teckning från första förhandlingsdagen 10 augusti 2021. Åtalade Hamid Noury och bakom honom försvarsadvokat Daniel Marcus i Stockholms tingsrätt, till vänster. Till höger åklagarsidan och i förgrunden målsägarbiträden.
Teckning från första förhandlingsdagen 10 augusti 2021. Åtalade Hamid Noury och bakom honom försvarsadvokat Daniel Marcus i Stockholms tingsrätt, till vänster. Till höger åklagarsidan och i förgrunden målsägarbiträden. Bild: Anders Humlebo/TT

Fakta: Ett historiskt stort mål

Rättegången mot 61-årige Hamid Noury, som misstänks för delaktighet i massavrättningar i Iran 1988, är en av de största i sitt slag i Sverige.

Brottsrubriceringarna är grovt folkrättsbrott och mord begångna i Iran.

Under 92 rättegångsdagar från den 10 augusti 2021 fram till i maj i år har sammanlagt cirka 70 målsägare och vittnen från olika delar av världen hörts.

Eftersom målet baseras på den iranska statens avrättningar av personer kopplade till den politiska organisationen Folkets mujahedin, som befann sig i väpnad strid med den iranska staten när brotten begicks, så räknas personer som satt som politiska fångar utan koppling till Folkets mujahedin som vittnen och inte målsägare.

Detta trots att samtliga vittnar om att de utsatts för liknande behandling, av åklagarna jämställd med tortyr.

I vart fall betraktas den åtalade som medhjälpare, eftersom han främjat det uppsåtliga dödandet, tortyren och den omänskliga behandlingen med råd och dåd, enligt åtalet.

Dom tillkännages den 14 juli. Den åtalade nekar till brott.

Fakta: Folkets mujahedin

Stort fokus i åtalet mot den krigsbrottsåtalade 61-åringen ligger på gruppen Folkets mujahedin (ofta förkortat till MEK) som många av de avrättade fångarna tillhörde. De flesta demonstranter som under varje förhandlingsdag har stått utanför Stockholms tingsrätt är kopplade till Folkets mujahedin.

Gruppens ideologiska rötter brukar beskrivas som en blandning av marxism och islamism. Folkets mujahedin är en av Irans mest samordnade oppositionella rörelser, fast många andra regimkritiska iranier anser att den är kontroversiell – inte minst på grund av de många våldsdåd gruppen utförde under främst 80-talet.

Under en period var Folkets mujahedin terrorstämplad av EU, men den har sedan lång tid tillbaka övergett den väpnade kampen. Den politiska grenen är däremot aktiv än i dag och har en bas i Albanien.