I januari i år lämnade Heléne Fritzon regeringen och posten som migrationsminister. Det blev en relativt kort tid inom regeringen; Fritzon blev minister i samband med regeringsombildningen efter skandalen med Transportstyrelsen sommaren 2017. Istället ville partiet att hon skulle bli förstanamn i valet till Europaparlamentet.
– Jag svarade med glädje ja på den frågan. Det är en intressant och spännande utmaning att vara med och forma framtidens EU, säger hon.
Vill du hellre till EU än att vara migrationsminister?
– Det är inte riktigt så det fungerar. Det var en intensiv höst med många förhandlingar om hur man skulle hitta en lösning på regeringsfrågan. Jag har alltid gjort så att när partiet ställer en fråga så ser jag det som en uppgift och en utmaning. Då valde jag att tacka ja. Jag är väldigt glad att jag har med mig min regeringserfarenhet.
LÄS MER:S skickar inte sina största stjärnor till Bryssel
Vill ha breda överenskommelser
Förhoppningen från Heléne Fritzon och hennes parti är att driva en offensiv klimatpolitik, skapa fler jobb med bättre villkor och att stänga ut den nationalistiska högern från inflytande. Sverige är ett föregångsland för Europa när det gäller att lyckas med det sistnämnda, enligt Heléne Fritzon.
– Jag kommer att ha glädjen att företräda ett land som styrs av en socialdemokratisk statsminister och som har gjort det som Europa behöver mer av. Att samarbeta över partigränserna för att hålla de högerextrema krafterna borta.
När det gäller arbetsvillkor vill Socialdemokraterna ha strängare arbetsmiljölagstiftning och att EU:s medlemsländer inte ska konkurrera med varandra genom sänkta löner och sämre villkor. Partiet har också nyligen presenterat vallöften om hårdare lagstiftning för olika kemikalier och ämnen som kan vara cancerframkallande eller reproduktionsstörande.
– Det är viktigt att man arbetar i en trygg och säker miljö och att man inte behöver dö eller bli sjuk på jobbet.
Under den kommande mandatperioden behöver också Parisavtalet omsättas till praktisk politik, enligt Heléne Fritzon. Till viss del räcker det inte heller att följa det som Parisavtalet innebär utan utsläppen måste ner i ännu snabbare takt.
– Vi måste ta Greta Thunberg och alla tusentals unga människor på allvar. Vi har fått igenom att man ska minska utsläppen med 55 procent till 2030 men ser redan nu att vi måste gå ännu hårdare fram.
LÄS MER:EU-valkompass 2019: Vilket parti passar dig?
Konflikt om sociala frågor
EU:s sociala pelare, som medlemsländerna ställde sig bakom efter toppmötet i Göteborg 2017, är en av de frågor där åsikter går isär allra mest mellan de svenska partierna. Kritiken mot att EU har ambitioner för till exempel arbetsvillkor och föräldraledighet brukar handla om att det är områden där medlemsländerna själva bör få fatta beslut. Den sociala pelaren i sig innehåller inte heller några tvingande delar men sågs av kritiker som en testballong för att EU har för avsikt att bestämma ännu mer.
– Högerpartierna är emot och det är jag inte så förvånad över. De har alltid varit emot att stärka löntagares villkor och många gånger visat att de inte står upp för att förbättra människors jobb och vardag.
För Heléne Fritzon handlar den sociala pelaren om förändringar som inte bara kommer att ge EU:s medborgare bättre villkor utan även gynna medlemsländerna och företagen.
– Vad är det man är så orolig för? Varför skulle det bli sämre i Sverige för att det blir bättre i andra länder? Vi har en bra inre marknad men vi skulle kunna bli ännu bättre i en global jämförelse om vi har goda villkor i hela EU.
Fakta: Heléne Fritzon
Född 1960
Bor i Kristianstad i Skåne.
Heléne Fritzon har en lång politisk karriär bakom sig. Förutom kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Kristianstad i omgångar har hon också varit migrationsminister. Hon sitter även med i Socialdemokraternas partistyrelse.
FAKTA: Socialdemokraterna i EU
Socialdemokraterna fick 24,2 procent av väljarnas röster i det förra valet till Europaparlamentet. Det har inneburit fem ledamöter från partiet. Väljarstödet ser ut att bli ungefär lika stort eller någon procent större i det här valet. Det innebär i så fall att Socialdemokraterna skulle behålla sina fem mandat.
Socialdemokraternas fem mandat har under den här mandatperioden innehafts av Marita Ulvskog, Olle Ludvigsson, Jytte Guteland, Anna Hedh och Aleksander Gabelic. Av de namnen är det bara Jytte Guteland som ser ut att återvända till parlamentet för ytterligare en mandatperiod. Förutom henne är det bara Aleksander Gabelic som står på valbar plats på partiets lista till Europaparlamentsvalet.
Partiet ingår i den politiska gruppen Socialdemokrater (S&D) i Europaparlamentet. Gruppen är Europaparlamentets näst största grupp med 187 av de 751 mandaten. I de tidiga undersökningar som gjorts, och som fortfarande är relativt osäkra, ser partigruppen ut att backa i det kommande valet och förlora runt 60 mandat. En del av den tillbakagången kan förklaras av britternas planerade utträde ur EU som innebär att platserna i parlamentet backar från 751 till 705 platser.
Den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet arbetar för ett ”inkluderande europeiskt samarbete” och arbetar mycket med frågor som hållbar utveckling, social rättvisa och mänskliga rättigheter.
Ordförande för den socialdemokratiska gruppen i parlamentet är Gianni Pittella, som har lett Socialdemokraterna i parlamentet sedan 2014.
Valet till Europaparlamentet handlar i förlängningen även om att utse ny ordförande till Europeiska kommissionen. Samtliga partigrupper i parlamentet nominerar så kallade spitzenkandidaten – toppkandidater – till posten som kommissionsordförande. Den toppkandidat som sedan röstas fram av parlamentet blir en av EU:s allra mäktigaste personer – förutsatt att även EU:s stats-och regeringschefer väljer att godkänna nomineringen.
Nuvarande ordförande är den luxemburgska kristdemokraten Jean-Claude Juncker. Den socialdemokratiska partigruppens kandidat är Frans Timmermans, för tillfället Nederländernas kommissionär och kommissionens vice ordförande med ansvar för bland annat lagstiftning, hållbar utveckling, kontakt mellan EU:s institutioner och grundläggande mänskliga rättigheter.
