Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Hatbrott på nätet drabbar unga

Var tredje ungdom har blivit utsatt för hatbrott på nätet, visar en ny rapport. -Många tror att man får uttrycka mer hat än vad som faktiskt är lagligt, säger Alice Bah Kuhnke, Ungdomsstyrelsens generaldirektör.

En av tre i åldern 16 till 25 år har blivit utsatt för hatbrott på nätet, alltså blivit trakasserad på grund av hudfärg, sexuell läggning eller tro.

Anneli Häyren Weinestål, genusforskare vid Uppsala universitet, tror att anonymiteten gör det lättare att hata på internet.

-Den som går och knackar en bög på bakgatan i stan kan åka dit, men gör man det på nätet kommer man undan med det, säger hon.

I undersökningen från Ungdomsstyrelsen ser 77 procent av de unga kvinnorna hatbrott som allvarligt eller mycket allvarligt medan det bara är 49 procent av männen som gör det.

-Flickor tränas i att uttrycka utsatthet medan pojkar tränas i att förtränga det, säger Anneli Häyren Weinestål.

Enligt Shari Tingman, utredare på hatbrottsgruppen Stockholm, är det svårt att komma åt dem som näthatar. Anledningen kan vara att servern ligger utanför landet, att det är svårt att veta vem som faktiskt skrivit kränkningarna och att det finns för lite tid.

-Nätet är ett stort problem och tyvärr ligger polisen ganska långt efter med tekniken, kunskapen och framförallt har vi inte tid. Att sitta och granska alla inlägg och kommentarer - vi hinner inte med det.

Problemet är att det inte är inlägget eller artikeln som är brottsligt, utan det är kommentarerna.

-Vi går in och granskar sidor, men det enda vi kollar är att inläggen inte ligger kvar längre än sju dagar och gör de det så skriver vi en anmälan om hets mot folkgrupp, som det oftast är på nätet. Försvinner kommentaren om några dagar finns ingen anledning att fullfölja den anmälan.

Vad som är tillåtet och otillåtet på internet kan enligt professor Mårten Schultz, vid juridikinstitutet vid Stockholms universitet, vara svårt att veta.

-Jag tror inte det finns en enda tonåring som har koll på regelverket och det är en naturlig konsekvens av att lagar är spretiga och att rättsläget är osäkert.

Elza Dunkels, som forskat vid Umeå universitet om ungas nätanvändande, anser att unga och vuxna måste samarbeta och byta kunskaper för att lösa näthatsproblemet. Att unga får berätta varför det är så viktigt att lägga ut bilder på sociala medier och vuxna får berätta sådant som de kan.

-Jag tror inte det är svårare än så egentligen och så klart att skärpa till lagen så att fler blir åtalade.

En viktig del är enligt henne att inte glömma de unga människorna och framför allt att inte anklaga dem som är offer i stället för brottslingarna.

-Vårt samhälle är diskriminerande mot unga eftersom de inte är något vi lägger resurser på. Men förmodligen är det någonting vi måste göra. -Jag tror inte hatet har uppstått på grund av internet, men det har fått en arena för att uttryckas. Åsikterna har alltid funnits.