Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Sametingets nuvarande styrelseordförande Per-Olof Nutti, vid Sametingets öppnande i Östersund 2017. Arkivbild.
Sametingets nuvarande styrelseordförande Per-Olof Nutti, vid Sametingets öppnande i Östersund 2017. Arkivbild. Bild: Robert Henriksson/TT

Handsprit och munskydd när samerna röstade

På söndagen lade landets samer sina röster till Sametinget – och allt fler har visat intresse för att rösta.
Klockan 20 stängde de 24 vallokalerna från Karesuando i norr till Göteborg i söder.

Inför valet fanns 9 220 personer upptagna i den samiska röstlängden – runt 460 fler än vid det förra valet 2017. Hur många som valt att rösta inför och under söndagen är dock för tidigt att säga.

Årets val sker under coronasäkra former, med separata in- och utgångar samt handsprit, munskydd och plasthandskar tillgängliga för väljarna. Det traditionsenliga fikat som väljarna brukar bjudas på är inställt.

Samer bosatta i Västsverige slipper i år för första gången valet mellan att poströsta eller åka till Stockholm, rapporterar P4 Göteborg.

– Man känner sig som en same, identiteten stärks när man kliver in i vallokalen, säger Lars-Einar Hästner som åkt från Tjörn till den nyinrättade vallokalen i Göteborgsstadsdelen Högsbo.

Begränsad makt

I Jokkmokk var väljaren Lovisa Flinkfelt först ut att lägga sin röst på söndagsmorgonen.

– Det var viktigt att rösta för annars kan man inte heller klaga, säger hon till Sameradion.

Krister Pounu, ordförande för vallokalen i Kiruna, säger att det var väldigt lugnt till en början.

– Men nu verkar det som att det nästan är som ett vanligt val. Och det som är lite intressant är att de äldre kommer hit. Det känns som att det är fler yngre som poströstar, säger han till Norrbottens-Kuriren och Norrländska Socialdemokraten.

Av de som får rösta finns ungefär 45 procent i Norrbotten, 22 procent i Västerbotten, åtta procent i Stockholms län och sex procent i Jämtland län. Övriga är spridda över landet.

Sametinget fungerar både som en folkvald församling och en statlig förvaltningsmyndighet, men i praktiken är dess beslutsmakt begränsad. Enligt väljarundersökningar vill en majoriteten av väljarkåren se ett ökat självbestämmande för tinget.

Resultatet dröjer

Knäckfrågan som splittrar de åtta partierna i två block är huruvida alla samer ska ha rätt att nyttja land och vatten i sina hemområden. Den politiska skiljelinjen står framför allt mellan dem som anser att samebyarna ska styra jakt, fiske och renskötsel – och dem som menar att samebyarna ska ha minskat inflytande och att alla samer ska ha rätt att ta del av jakt och fiske.

I förra valet fick partiet Jakt- och fiskesamerna flest röster, men lyckades därefter inte bilda majoritet i Sametinget.

Vallokalerna stängde klockan 20 på söndagskvällen. Därefter dröjer det till den 25 maj innan valmyndigheten räknar med att ha ett resultat.

Mia Holmberg Karlsson/TT

Fakta: Val till Sametinget

I Sametingsvalet väljer det samiska folket 31 företrädare till det folkvalda organet, kallat plenum. Plenum väljer i sin tur styrelse och styrelseordförande, presidium och ordförande (talman) samt ett flertal nämnder. Du röstar inte bara på ett parti utan har också möjlighet att personrösta genom att kryssa en person som du har förtroende för.

Sametingsvalet äger rum den tredje söndagen i maj vart fjärde år. 2021 sker valet den 16 maj. Både röstning vid vallokal och poströstning går bra.

Bara samer över 18 år som blivit upptagna i röstlängden kan utöva sin rösträtt. Sista dag för anmälan till röstlängden är generellt den 20 oktober året innan valet.

Källa: Sametinget