Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Hårt skolklimat med större utanförskap

Verbala kränkningar och hot från elevers munnar blir allt grövre, berättar kuratorn Melis Celasin på Kirsebergsskolan i Malmö. Var sjätte svensk 15-åring säger sig ha blivit mobbad minst ett par gånger i månaden, visar en OECD-enkät.

Kränkningsutredningar slukar en del av kuratorn Melis Celasins arbetstid.

- Alla som utsätts påverkas negativt. Det kan vara svårt att orka visa sin fulla kapacitet i skolan och skolan blir ibland en så otrygg plats att eleverna väljer att stanna hemma.

Kränkningarna skulle vara fullständigt oacceptabla på arbetsplatser för vuxna, förklarar Celasin.

- Vi försöker verkligen aktivt motverka så att gränsen för vad som är okej inte flyttas, för att upprätthålla en nolltolerans. Jag tycker att vi är bra på att anmäla.

Fokus på välbefinnande

Pisa-rapporten som visade på ett uppsving för de svenska skolresultaten kom i december 2016. Nu släpper OECD ytterligare en del i rapporten – denna gång koncentrerad på elevers välbefinnande.

När det gäller frågor om hur pass stor tillhörighet eleverna känner i skolan har resultaten försämrats sedan 2003 i OECD-länderna. Var femte elev i Sverige känner sig utanför i skolan och därmed har försämringen i landet varit större än snittet.

- Det är den i debatten ofta bortglömda delförklaringen till att vi har haft fallande resultat i skolan: att unga mår sämre, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till TT.

- Det ser vi allvarligt på, säger Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket.

Var sjätte mobbad

Även mobbning tas upp i rapporten. Var sjätte elev – 17,9 procent – svarade ja på frågan om de har utsatts för någon form av mobbning "minst ett par gånger i månaden", vilket är något under det redovisade OECD-snittet (18,7 procent).

Där verkar utvecklingen ha legat ganska still de senaste decennierna, enligt Hugo Wester.

- Det beror också på hur frågorna är ställda och hur benägna eleverna är att svara, säger han.

Elever från mindre bemedlade hem, och elever med utländska föräldrar, känner sig oftare utanför, enligt Pisa-rapporten.

- Rapporten visar att segregationen ökar. Det ska vi aldrig acceptera, säger Gustav Fridolin.

"Större än skolan"

Fridolin nämner förstärkt elevhälsa, fler vuxna i skolorna samt fortbildning till personal om hur man skapar trygga skolmiljöer som några åtgärder för att försöka komma åt problemet. Men det är större än skolan, tycker han.

- För att bryta skolsegregationen behövs också jämlikhetspolitik i stort. Som att barn kan få glasögon oavsett storleken på föräldrarnas plånbok, säger han.

Kirsebergsskolan är en av de skolor i Malmö där Skolinspektionen identifierat så allvarliga brister att det hotats med vite om det inte sätts in åtgärder för att avhjälpta bristerna, till exempel inom området för trygghet och studiero.

- Vi har ett upptagningsområde med elever som kommer från tuffa förhållanden och ofta mår dåligt redan när de börjar skolan. Sådant påverkar ju klimatet på skolan, vilket ju inte gör situationen bättre för de socioekonomiskt missgynnande eleverna, säger Melis Celasin.