Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Hårdare granskning för sjukpenning

Försäkringskassan nekade sjukpenning i 19 000 fall förra året - en ökning med 88 procent jämfört med 2004. Den hårdare granskningen kan ligga bakom att färre nu anmäler sig sjuka.
Hösten 2005 kunde GP visa att Försäkringskassan nekade allt fler sjukersättning, jämfört med året innan.
När Försäkringskassan nu redovisar sjukbokslutet för 2005 håller tendensen i sig. Antalet fall där ersättning inte beviljades ökade från 7 513 till 14 095 i en jämförelse mellan perioden april till och med december 2004 och samma period 2005.
Siffrorna redovisar fall där sjukpenning inte betalats ut alls eller där sjukpenningen dragits in sedan fallet granskats.

Någon statistik för helåret 2004 finns inte, mätningarna började först 1 april 2004. Men helårssiffran 2005 visar att i 18 912 fall har Försäkringskassan inte godkänt läkarintygen.
Knappt 6 000 av fallen nekades ersättning direkt, i drygt 12 900 fall drogs sjukpenning in efter granskning.

Prioriterat arbete
Att allt fler nekas ersättning är en tydlig tendens sedan regeringen satte som mål att halvera antalet sjukersättningsdagar. Trots att bedömningsgrunderna är desamma som tidigare nekas alltså sjukersättning i 88 procent fler fall 2005 jämfört med 2004. Förklaringen är, enligt Försäkringskassan, att de nu prioriterat arbetet med att granska sjukintygen.

Försäkringskassan tonar också ned vilken betydelsen av de uteblivna ersättningarna har, för målet med att sänka ohälsotalet.
- De är ändå en liten del av den totala sänkningen av antalet ersättningsdagar som vi har uppnått i år, säger Rolf Lundgren, analytiker på Försäkringskassan, och visar istället på att allt färre nu sjukanmäler sig.
Något han samtidigt säger har med en attitydförändring att göra. Som i sin tur kan ha skett på grund av bland annat de allt hårdare tagen.
- Debatten och strömningarna gör att allmänheten och läkarna blir mer restriktiva, säger han.

Målet i sikte
Ohälsotalet mäts i dagar (se faktaruta). och har sjunkit det senaste året till med 1,2. Minskningen motsvarar nästan sju miljoner ersättningsdagar, innan målet är nått ska ytterligare 4,3 dagar försvinna. Enligt prognosen för de närmaste åren är målet i sikte.
- Vi ligger nära målet, säger Rolf Lundgren.

Kritiken mot målet med ohälsotalet och Försäkringskassans arbete med detsamma har bland annat satt fokus på frågan om människor drivs att arbeta trots sjukdom. Rolf Lundgren är tveksam till om den allt stramare hållningen har fått de konsekvenserna.
- Detta måste drivas försäkringsmässigt, det är inte alltid helt enkelt förstås. Men de senaste tio åren har det varit oerhörda variationer i sjuktalen, det är inte helt enkelt att koppla det till ohälsa.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.