– I början hade vi alla emot oss. Socialtjänsten, media och allmänheten. Bland annat påstods det att vi var orsaken till att de började missbruka. Men de är ju redan narkomaner när de kommer hit och har varit det i flera år, säger undersköterskan Britta Sjöström.
Hon var med redan 1987, när läkarna Stig Cronberg och Torkil Mostrup drog igång sprutbytet på infektionskliniken i Malmö. Föregående höst hade landets allra första sprutbyte startat i grannstaden Lund.
– De hade pratat med Socialstyrelsen som inte ville ta i frågan eftersom den var känslig. Då bestämde de sig för att starta själva, berättar Britta Sjöström.
Rädslan för HIV stor
Det var en tid när rädslan för hiv och aids var stor och runt om i Europa gjordes försök med att förhindra smittspridning genom att erbjuda sprutnarkomaner rena sprutor och kanyler.
Till en början höll de till i en gammal vårdavdelning och hade alltid en bakdörr öppen, ifall det skulle uppstå en hotfull situation de var tvungna att fly ifrån.
– Vi hade väl läst att narkomaner är sådana som sticker kniven i en. Men vi märkte ganska snabbt att de var mer rädda för oss än vi för dem. Och att de var tacksamma för att vi brydde oss, det hade ingen annan gjort, säger Britta Sjöström.
LÄS MER: Riksdagen slopar kommunveto mot sprutbyte
Verksamheten har utvecklats en hel del under de tre decennier den funnits. I dag handlar det om väldigt mycket mer än att dela ut rena sprutor och kanyler och ta emot de använda som lämnas tillbaka.Om någon är i behov av vård eller annan hjälp finns det sjuksköterskor, läkare, barnmorska och kurator på mottagningen.
– Vi känner de flesta ganska väl och det är viktigt att komma ihåg vad de berättar både för att de ska känna att vi bryr oss och för att fånga upp om någon är sugen på att sluta med drogerna, säger sjuksköterskan Anette Rigestam Munnecke.
Var tredje månad tas det blodprover på deltagarna, för att hålla koll på om någon smittats av hiv eller hepatit.
Sprutbyte stoppade epidemi
Enligt Marianne Alanko Blomé, ansvarig läkare för sprutbytet, är de tidiga sprututbytesprogrammen i Malmö och Lund huvudskälet till att det aldrig blev någon stor spridning av hiv i Skåne. Bara 0,5 procent av deltagarna har hiv, att jämföra med 8 procent i Stockholm – där sprutbytet startade först 2013.
Men det finns fortfarande stora problem med hepatit c, ett virus som orsakar infektion i levern, vilket på sikt kan leda till skrumplever och cancer.
– Majoriteten av de som börjar injicera smittas inom två år. Samtidigt vet vi att det finns ett glapp på fem år innan de kommer hit första gången. Det är alltså en jättestor risk att de redan har hepatit c då, säger Marianne Alanko Blomé.
LÄS MER: Nu är det slut på vetorätten mot sprutbyte
Numera har mottagningen möjlighet att diagnosticera leverskador på plats. Eftersom de är en del av infektionskliniken i Malmö kan de erbjuda behandling med nya effektiva läkemedel som botar hepatit c.
Under 1990-talet hade sprutbytet drygt 1 200 patienter om året. Nu är de nere i 600-700.
Minskningen har flera förklaringar och började märkas redan när Öresundsbron invigdes år 2000. I Danmark är det lättare att få större mängder sprutor än vad som kan hämtas ut i Malmö åt gången.
Svårare utan anonymitet
Genomslaget av substitutionsprogram med till exempel metadon och subutex har fått många tidigare patienter att sluta injicera heroin. Andra har blivit diagnostiserade med adhd, fått medicin och slutat självmedicinera med amfetamin.
Men även införandet av sprutbyteslagen 2006 har gjort det svårare att locka till sig nya patienter. Förr fick deltagarna vara anonyma om de ville. Nu måste alla legitimera sig, vilket inte alltid är så populärt.
LÄS MER: Narkomaner kämpar för rena sprutor
Med åren har opinionen svängt. Sveriges regering anser nu att sprutbyte är ett effektivt sätt att minska skadorna av missbruk. Fler och fler landsting har följt efter och startat egna sprututbytesprogram.
– De som är emot sprutbyte brukar säga att de inte har problem med injektionsmissbruk. Det beror nog på att det inte är något de utvärderat ordentligt. Det är en grupp som kan vara väldigt svår att identifiera om vården inte når ut till dem, säger Marianne Alanko Blomé.
Med oro har personalen på sprutbytet hört hur patienter berättat att de blivit erbjudna att köpa använda sprutor när de varit på besök i Göteborg.
– Vi har känt en enorm sorg för Göteborg. Men även en glädje över att det finns personer som jobbat hårt för att införa sprutbyte där, säger Marianne Alanko Blomé.
Sprutbytet i Malmö
- Ungefär 100 000 sprutor och 200 000 kanyler delas ut varje år. Nästan alla lämnas tillbaka.
- Verksamheten startade 1987 och var därmed det andra sprutbytet i landet, efter Lund som drog igång redan 1986.
- Sprutbytet klassades i många år som försöksverksamhet. 2006 kom Lagen om utbyte av sprutor och kanyler. Först då blev det tillåtet för alla landsting att bedriva sprutbyte.
- Fram till januari 2017 hade kommunerna möjlighet att stoppa sprutbyten.
- Lagen säger att syftet dels ska vara att förebygga spridning av hiv och andra blodburna sjukdomar bland personer som missbrukar narkotika. Men även att motivera dem att sluta med droger.
