Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Torsten Olbers, docent och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhus leder en landsomfattande studie på det nya ingreppet mot fetma, gastric sleeve.

Här granskas ny operation mot fetma

Ett nytt kirurgiskt ingrepp mot fetma med färre biverkningar är på väg att vinna mark vid landets överviktskliniker. Men frågan är om metoden håller måttet.

Enligt världshälsoorganisationen dör i dag fler människor i sviterna av fetma än av svält. Mediciner, dieter och motiverande samtal för förändrad livsstil har haft liten effekt på den globala fetmaepidemi. 

Överviktskirurgi har blivit big business och metoderna har avlöst varandra under årens lopp. Nästan var sjunde svensk har diagnosen fetma och nära hälften av befolkningen är överviktig. 

Maria, 48 år i Göteborg har brottats med övervikt sedan två graviditeter. För åtta månader sedan opererades hon med den nya tekniken och har gått ner 25 kilo.

– Magen funkar hur bra som helst och mitt onda knä har blivit mycket bättre. Det enda jag inte kan göra är att stressa, då låser sig magen och jag får inte ner någonting. Jag går ner i vikt sakta men säkert och i stället för att äta stora portioner äter jag små portioner mer ofta, säger hon.

Läs också: 60-plussare får betala kirurgin själva

Gastric bypass är det äldsta och vanligaste ingreppet mot övervikt. Statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU, slog 2002 fast att den då var den mest effektiva metoden för viktminskning, jämfört med de dåvarande dieterna och rekommendationer för viktminskning. 

Sedan dess har tekniken utvecklats och majoriteten av överviktskirurgin sker i dag via titthål. Några procent får dock bestående komplikationer efter gastric bypass i form av näringsbrister och oklara bestående buksmärtor.

Risken att dö i samband med överviktkirurgi inom 90 dagar efter ingreppet är i dag liten och ligger på 0,05 procent. Motsvarande siffra för borttagande av exempelvis gallblåsan ligger på 0,1 procent.

Vid gastric bypass sys tunntarmen ihop med den övre delen av magsäcken vilket innebär att magsäcken finns kvar i kroppen men helt kopplas bort från matsmältningsprocessen. Vid en gastric sleeve går maten den vanliga vägen via en kraftigt förminskad mage.

– Man kan säga att det blir en slags förlängning av matstrupen, säger Anders Thorell, överläkare och forskningsledare vid Ersta sjukhus.

Vid båda operationerna begränsas mängden mat man kan äta. Men det som leder till permanent viktminskning i båda fallen är, enligt experterna, att ingreppen förändrar mag-tarmkanalens reglersystem, bland annat hormoner, vilket i sin tur leder till att hungerkänslorna minskar.

– Vi har också sett att sockeromsättningen i kroppen förändras efter ingreppen, säger Ingmar Näslund, docent och överläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro.

Ungefär en fjärdedel av överviktskirurgin i landet sker i dag med gastric sleeve. I USA och övriga Europa är gastric sleeve lika vanlig som gastric bypass. 
–Jag brukar säga till mina patienter att de går ner två tredjedelar av sin övervikt med gastric sleeve och tre fjärdedelar med gastric bypass. Det är alltså inga stora skillnader, säger Ingmar Näslund.

Men än så länge är forskningen begränsad kring det nya ingreppet. Initiativtagare till den svenska studien är SOReg, ett skandinaviskt kvalitetsregister för obesitaskirurgi. 18 av landets kliniker medverkar i studien, varav Sahlgrenska akademien har det övergripande ansvaret under ledning av Torsten Olbers, docent och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Och det finns några frågetecken kring effekter och komplikationer av gastric sleeve.
– Det är ingen tvekan om att sleeve är en ny och intressant operationsteknik som kan ha fördelar. Utifrån de resultat som finns idag är dock risken större att man går upp i vikt sent efter operationen vilket kan bero på att den inte ger en lika stor omställning av signalerna i magtarmkanalen som gastric bypass, säger Torsten Olbers.

Vidare får en av tre symtom på sura uppstötningar och risken finns att patienter utvecklar en kronisk inflammation i bland annat matstrupen..
– Man bör följa vilka effekter det kan få i längden. Sedan tycker jag generellt att man också bör tänka på att man faktiskt opererar bort en stor del av magsäcken, säger Torsten Olbers.
Studien startade i januari och ska pågå till slutet av 2017 och omfatta 4000 personer. Man vill jämföra operationsmetodernas långsiktiga effekt på vikten och risken för allvarliga biverkningar. Vilket ingrepp varje patient får lottas via ett datorprogram. Varken kirurg eller patient vet alltså vilket ingrepp patienten får.

Efter viktnedgången har många patienter löst hängande skinn på olika delar av kroppen. Grundregeln är att landstingen enbart bekostar plastikkirurgi av buken. Ingrepp som avlägsnar övrig överskottshud på exempelvis stuss, lår och armar får den enskilde betala själv. 
Ungefär var tredje patient genomgår bukplastik och majoriteten är kvinnor. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.