Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

1/3

Här är tipsen som förbättrar dina sömnvanor

Nu infaller tiden på året då dagarna är som allra kortast. Då är det vanligt att många känner sig tröttare än normalt. Men hur trött man är när väckarklockan ringer kan även bero på varje persons medfödda sömntyp. – Det finns absolut skillnader mellan hur människor sover. Det är ett samspel mellan medfödda och yttre faktorer, säger Frida Rångtell, doktorand vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet.

Den 21 december infaller vintersolståndet, årets kortaste dag. Mörkare än så blir det inte. Därför känner sig många lite tröttare vid den här tiden på året, eftersom ljuset hjälper till att styra när vi vaknar och somnar.

– Det påverkar ju dygnsrytmen väldigt mycket och det är vanligt att man känner sig tröttare på vintern. Det blir svårare att ställa in när man ska somna, säger Frida Rångtell, doktorand vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet.

Om man inte störs av en väckarklocka så sover de flest längre på vintern. Men det betyder inte att kvaliteten på sömnen är bättre, enligt Frida Rångtell. Även om man sover längre känner man sig tröttare. Orsaken är troligtvis delvis ett resultat av det minskade ljusflödet under dagarna. 

Finns knep mot vintertröttheten

Helt utelämnade till att känna oss konstant trötta under årets mörkaste period är vi lyckligtvis inte. Det finns en hel del knep att ta till där det går att utnyttja hur känslig dygnsrytmen är för yttre faktorer.  

– Arbetar man inomhus kan det vara bra att sitta vi ett fönster eller i alla fall försöka ha så bra ljus som möjligt där man jobbar. Det är också väldigt bra att passa på att gå ut när det är ljust ute. På kvällen bör man dämpa belysningen och försöka hålla sig borta från skärmar, säger Frida Rångtell.

Hon har tillsammans med forskarkollegor tidigare studerat hur det blåa ljuset som elektroniska skärmar avger påverkar sömnen. I sin studie kom de fram till att det blåa ljuset inte påverkar sömnen lika mycket som man tidigare har trott och att ljus under dagen eventuellt skulle kunna ha en skyddande verkan. Något som däremot kan göra det svårare att somna är de många intryck hjärnan får av att kolla mejlen eller sociala medier strax innan sängdags.     

Dygnsrytm går inte att ändra helt

Hur och när vi sover är en kombination av kultur, livsstil och genetiskt arv. Det brukar talas om olika sömntyper, till exempel om vi är kvälls- eller morgonmänniskor.

– Det finns absolut skillnader mellan hur människor sover. Det är ett samspel mellan medfödda och yttre faktorer. Till exempel hur mycket ljus man får, vilka rutiner man har och när man är aktiv. Gör man mycket aktiviteter på kvällen blir det automatiskt att man lägger sig senare.

Den optimala dygnsrytmen varierar från person till person, mellan olika årstider och beroende på var man bor i världen. En del av ens personliga sömntyp är medfödd och etablerades troligtvis under barndomen. Även om man kan påverka och anpassa sin dygnsrytm en hel del genom hur man lever, lär det enligt Frida Rångtell aldrig helt gå att ändra på sin personliga sömntyp. 

 – Nej, en uttalad kvällsmänniska kan nog aldrig helt bli en morgonmänniska eller tvärtom.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.