Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022. Bara tre dagar senare meddelade den svenska regeringen, då ledd av Socialdemokraterna, att militärt materiel skulle skickas till de ukrainska styrkorna.
Något liknande, att Sverige skickar vapen i stor skala till ett krigförande land, hade då inte skett sedan det finska vinterkriget mot dåvarande Sovjetunionen 1939.
Det första militära stödpaketet som skickades från Sverige innehöll:
• 5 000 pansarskott 86, internationellt benämnt som AT4.
• 5 000 skyddsvästar.
• 5 000 hjälmar.
• 135 000 fältransoner.
Svenska vapen mot ryskt pansar
Det var bara början. Sedan dess har Sverige på olika sätt bidragit med stöd för miljardtals kronor till Ukraina. Mycket har gått till humanitärt stöd och sjukvårdsmateriel, men en stor del har gått till att bekämpa Ryssland militärt.
Sammanlagt har den svenska regeringen, som numer leds av Moderaterna, beslutat om tio militära stödpaket till Ukraina – värda omkring nio miljarder kronor.
Det handlar om skyddsutrustning, förnödenheter och ammunition – samt ett stort antal potenta vapen och fordon.
Bland de svenska vapen som hittills rönt mest uppmärksamhet finns, förutom pansarskott 86 (AT4), också svensktillverkade vapen som skickats av andra länder. De två tydligaste exemplen är granatgevär m/48 (Carl Gustaf), som sägs ha fått kultstatus i Ukraina, samt pansarvärnsvapnet Robot 57 (NLAW).
Många filmklipp som uppges visa när de svenska vapnen slår ut ryska stridsvagnar och stridsfordon har cirkulerat på sociala medier.
Experten: ”Pansarskotten väldigt viktiga”
Att de svenska vapenleveranserna gjort skillnad på slagfältet står klart, enligt överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan.
– I synnerhet i början, under de första månaderna, var pansarskotten väldigt viktiga. Men även nu visar pansarskotten god effekt, säger han och fortsätter:
– De höjde sannolikt också försvarsviljan. Att territorialförsvarsförbanden omedelbart kunde få dem hade också en psykologisk effekt. De har också använts vid fronten med god effekt. Pansarskottet är ett av de mer kompetenta burna engångsvapnen och kräver oerhört kort utbildningstid.

Jämfört med andra länder ligger det svenska militära stödet till Ukraina på den övre halvan av skalan, enligt Kiel Institute for the World Economy.
Luftvärn och sjömålsrobotar
Mest noterbart gällande det nionde paketet var att Sverige utlovade ett ”kvalificerat” – men hemligt – luftförsvarssystem. Ukraina har själva efterfrågat det svenska Robotsystem 70 – och många tror att det är exakt vad de fått.
– Alldeles oaktat om det är Robot 70, de moderniserade Hawk-robotarna eller något annat så har Ukrainas behov av luftvärn blivit väldigt tydligt. De ryska robot- och drönarattackerna mot ukrainska städer har skördat ett ganska stort antal civila offer, säger Joakim Paasikivi.
På sjösidan, mer konkret Svarta havet, har svenska Robot 17 också varit ett viktigt tillskott, enligt överstelöjtnanten.
– Den används till kustförsvar och har tillsammans med Neptun och Harpoon gjort att hotet från rysk landstigning är helt undanröjt. Harpoon och Neptun kan slå mot större mål längre ut, medan Robot 17 är optimerad för mindre fartyg eller prickskytte på fartyg på närmre håll.
– Man sänker nog inte de större landstigningsfartygen – men man kan mycket väl träffa bryggan. Även mot mindre båtar som ska in mot stranden är den oerhört effektiv. De här systemen har fredat Svarta havskusten, säger han.

Sverige kan skicka Archer
Ett annat svenskt system som stått högt, om inte högst, på Ukrainas önskelista är artillerisystemet Archer. Detta har Sverige tidigare inte varit villigt att skicka.
En anledning är att Sverige i nuläget ”bara” har 48 Archers till sitt förfogade. Att ge bort ett antal av dem skulle kunna påverka det svenska försvarets förmåga.
Den 19 januari meddelade dock den moderatledda regeringen att Försvarsmakten får i uppdrag att förbereda en eventuell leverans av Archer till Ukraina.
Det svenska artillerisystemet har, enligt Joakim Paasikivi, vissa fördelar gentemot franska Caesar – som Ukraina nu använder.
– Den stora skillnaden är Archers rörlighet och att besättningen sitter under pansarskydd när de skjuter. Så det är möjligt att de, teoretiskt sett, skulle kunna använda Archer på farligare ställen. Men det är svårt att bedöma, säger han.
Samtidigt menar han att det skulle innebära utmaningar att skicka ett ”nytt, oprövat och exklusivt system”.
– Det skapar också behov av en helt ny logistikkedja. Man måste också lösa utbildning och sådana saker.
Stridsfordon 90 till Ukraina
Den 19 januari meddelade den svenska regeringen också att man ska skicka mer pansarvärnsvapen, bland annat den avancerade Robot 57 (NLAW), till Ukraina. Mer noterbart är att man också kommer att skicka Stridsfordon 90, som håller internationell toppklass.
– Det är ett av världens mest kompetenta stridsfordon i sin klass. Det är väl beprövat och har en förhållandevis tung beväpning med en 40 millimeters automatkanon som vi är ensamma om. Exportvarianterna har 35 eller 25 millimeter. Det kommer att öka den offensiva kraften i Ukraina, säger Joakim Paasikivi.
Han ser det också som en tydlig markering för det svenska engagemanget i kriget.
– Det är en signal om hur viktigt det här är – att vi gör en investering i Ukrainas förmåga men också vår egen säkerhet. Jag tror att det här, också internationellt sett, kommer att ses som en stark signal om att Sverige vill bidra till Europas och världens säkerhet.
Joakim Paasikvi menar också att fortsatt stöd är helt avgörande för det ukrainska motståndet.
– Går det dåligt för Ukraina så går det bra för Ryssland, och går det bra för Ryssland så blir det farligt för oss. Kanske ännu farligare om några år.
Här är de svenska vapnen i Ukraina:

Stridsfordon 90
Utvecklad i samarbete mellan de svenska företagen Bofors och Hägglunds. Upp till 50 Stridsfordon 90 ska skänkas till Ukraina av Sverige.

Pansarskott 86 (AT4)
Har exporterats till en lång rad länder och använts i många konflikter. Går internationellt under benämningen AT4.
Utvecklat av svenska Saab Bofors Dynamics. Skänkt till Ukraina av Sverige.

Granatgevär m/48 (Carl Gustaf)
Utvecklat av svenska Saab Bofors Dynamics. Skänks till Ukraina av Sverige.

Robot 57 (NLAW)
Används av en rad länder och skänktes tidigt till Ukraina av Storbritannien. Uppges ha slagit ut ett stort antal tunga ryska stridsvagnar. Kommer skänkas till Ukraina även av Sverige.
Utvecklat av svenska Saab Bofors Dynamics, på uppdrag av både den svenska Försvarsmakten och Storbritanniens dito.

Robot 17
Tillverkad i USA men modifierad för svensk användning. Skänkt till Ukraina av Sverige.

Luftvärn
Robotsystem 70 är ett lätt och korträckviddigt luftvärnssystem som främst används för att bekämpa fientliga flyg och helikoptrar. Minsta besättning som krävs är tre man.
Har använts, och moderniserats, av Sverige sedan 70-talet. Utvecklat av dåvarande Bofors AB.

Kulsprutor
Utöver Ksp 58 finns också den lättare Ksp 90 (5,56 mm) samt den tyngre Ksp 88 (12,7 mm).

Automatgevär 90
Tillverkat i USA. Skänkt till Ukraina av Sverige.
LÄS OCKSÅ: Uppgifter: Nya ryska planen – mobilisera ytterligare en halv miljon man
LÄS OCKSÅ: ÖB om Ukrainastödet: Det är krig i Europa
LÄS OCKSÅ: Sveriges nya vapenleverans – planerar att skicka Archer
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.