Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Här är allt du behöver veta om EU-valet

Var femte år är det EU:val och om ett par månader är det åter dags att gå till valurnorna. Här är allt du behöver veta om EU-valet - det enda sättet för dig att genom ett direkt val påverka EU-politiken.

När är det dags?

Valet pågår mellan den 23 och 26 maj 2019. Valdagen i Sverige är söndagen den 26 maj. Du kan också välja att förtidsrösta. Det är möjligt att brevrösta från den 11 april, att rösta på en ambassad eller konsultat utomlands från den 2 maj och förtidsrösta i Sverige från den 8 maj.
 
Du kan rösta på en kandidat, eller välja att enbart rösta på ett parti. Du kan också rösta blankt.
 
Foto: Drago Prvulovic / TT

Vem får rösta i EU-valet?

Den som, senast på valdagen, är 18 år, är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige får rösta. Du får också rösta om du är medborgare i något av EU:s medlemsländer, är folkbokförd i Sverige och har anmält dig till röstlängden senast den 26 april.
 
Foto: Adam Ihse

Vad handlar valet om?

Du och övriga medborgare i medlemsländerna röstar om vilka politiker från vilka partier som ska sitta i EU-parlamentet de kommande fem åren.
 
Genom EU-valet är du med och avgör vilka politiska partier och ledamöter som ska vara med och fatta besluten i parlamentet. Det här är det enda sättet att genom ett direkt val påverka vilka som får makten.
 
Hur många ledamöter som sitter för respektive land avgörs av befolkningsmängden. Under den gångna mandatperioden har 751 ledamöter suttit här, Sverige har haft 20 mandat. Om Brexit hinner genomföras får Sverige istället 21 av 705 mandat nästa mandatperiod.
 
Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Vad är EU-parlamentet?

Europaparlamentet är folkets röst i EU. Det är medborgarna i medlemsländerna som väljer ledamöterna, Europaparlamentariker. De beslutar om EU:s lagar och budget tillsammans med ministerrådet. Parlamentet har verksamhet i franska Strasbourg och i belgiska Bryssel.
 
Foto: Fredrik Persson / TT

Vilket partier kan jag rösta på?

Idag sitter riksdagspartierna och Feministiskt initiativ för Sverige i Europaparlamentet. Samtliga är anmälda till årets val. Bland övriga anmälda partier finns bland andra nya Partiet Vändpunkt, Piratpartiet, Kristna Värdepartiet, Skolpartiet Göteborg och en mängd andra mer eller mindre etablerade partier. Här finns hela listan på vilka partier som ställer upp.
 

Foto: Fredrik Persson/TT

 

Vilka är partigrupperna i EU-parlamentet?

Varje parti och ledamot är med i en partigrupp. Här samlas ledamöter med liknande åsikter. Hur medborgarna lägger sin röst avgör partigruppernas storlek. Vilka partier som tillhör vilka grupper kan omförhandlas efter valet.
 
GUE/NGL: Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster. Vänsterpartiets grupp. 52 platser den här mandatperioden.
 
S&D: Progressiva förbundet av socialdemokrater: Socialdemokraternas och Feministiskt initiativs grupp. 187 platser den här mandatperioden.
 
G/EFA: De gröna/Europeiska fria alliansen. Miljöpartiets grupp. 52 platser den här mandatperioden.
 
Alde: Alliansen liberaler och demokrater för Europa. Liberalernas och Centerpartiets grupp. 68 platser den här mandatperioden.
 
EPP: Europeiska folkpartiets grupp. Moderaternas och Kristdemokraternas grupp. 218 platser den här mandatperioden.
 
ECR: Europeiska konservativa och reformister. Sverigedemokraternas grupp. 73 platser den här mandatperioden.
 
EFDD: Frihet och direktdemokrati i Europa. Inga svenska partier. 43 platser den här mandatperioden.
 
ENF: Nationernas och friheternas Europa. Inga svenska ledamöter. 34 platser den här mandatperioden.
 
GL: Grupplösa. 23 platser den här mandatperioden. För att bilda en partigrupp krävs minst 25 ledamöter från 7 av EU:s 28 medlemsländer.
 
Fotnot: Uppgifter från november 2018.

Hur ser opinionsläget ut?

Enligt en SIFO-mätning för Europortalen publicerad den 27 februari är SD det parti som ökar mest, samtidigt som L riskerar att hamna under spärren och åka ut.
 
I undersökningen fick M 16,4 % (13,65 % i valet 2014), C 5,8 % (6,49% i valet 2014), L 3,8 %, 9,91% i förra valet), KD 8,6 % (5,93 % i förra valet), S 27,5% (24,19% i förra valet), V 10% (6,3% i förra valet), MP 6,4% (15,41% i förra valet), SD 18% (9,67% i förra valet), FI 1,2% (5,49% i förra valet), övriga partier 2,4% (2,96 procent i förra valet).
 
Viktigt att påpeka är att 35 procent av de tillfrågade uppger att de inte vet vilket parti de ska rösta på och att detta är en enskild mätning. Mätningen kan också präglas av riksdagsvalet, vilket gör den mycket osäker. Mycket kan alltså hända fram till valdagen.
 
Foto: Anna Karolina Eriksson/TT

Vad händer när röstningen är över?

Efter att vallokalerna stänger klockan 21 den 26 maj påbörjas rösträkningen. Resultatet uppdateras på Valmyndighetens hemsida när en vallokal har räknat klart. Den här räkningen är preliminär, Länsstyrelsen gör sedan den slutgiltiga rösträkningen. Det väntas ta ungefär en vecka. Därefter fördelas de 21 mandaten (20 om inte Brexit hinner genomföras) ut till de svenska kandidaterna och partierna utifrån hur många röster de får.
 
Foto: Anders Wiklund/TT

Vilka institutioner finns i EU utöver parlamentet?

EU-kommissionen: föreslår nya EU-lagar och kontrollerar att medlemsländerna följer gällande lagar. Här sitter en kommissionär från varje EU-land som inte företräder sina egna länder utan ska se till hela EU:s bästa.
 
Ministerrådet: Består av ministrar från EU-ländernas regeringar och ska ta beslut om EU-kommissionens förslag på nya EU:s lagar. Olika ministrar träffas beroende på vilka frågor som ska förhandlas. De ska vara överens med parlamentet för att en lag ska gälla och den svenska regeringen stämmer av med riksdagens EU-nämnd innan beslutet.
 
Europeiska rådet: är den högsta nivån för medlemsländernas politiska samarbete bestående av EU-ländernas statsministrar eller regeringschefer. De håller toppmöten i Bryssel fyra gånger per år och kommer överens om övergripande riktlinjer och prioriteringar.
 
EU-domstolen: Avgör vilka spelregler som ska gälla genom att tolka EU-rätten. Består av en domare från varje medlemsland. Domstolen finns i Luxemburg.
 
Europeiska centralbanken: ECB är centralbank för de 19 länder i Europeiska unionen som infört euron. Styr räntan i länderna med euro.
 
Europeiska revisionsrätten: är en oberoende myndighet som granska hur EU-pengar används. En ledamot från varje medlemsland sitter här.
 
Foto: Claudio Bresciani/TT

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.