Ett brev frankerat med sex exemplar av Finlands första frimärke blev det dyraste föremålet på Postiljonens auktion i Malmö under helgen – köparen fick betala 530 000 kronor. I vanliga fall brukar frimärkenas slutpris ligga nära utropspriset, enligt Anna Johnsson Winqvist, informationsansvarig på Postiljonenen. Men den här gången såldes varorna för 25 procent över utropspriset.
Anna Johnsson Winqvist tror att covidpandemin ligger bakom det ökade intresset. Under auktionen har köparna kunnat buda digitalt, och behövde därmed inte trängas i trånga auktionshallar.
– Jag misstänker att det är 40-talister som har samlat tidigare i livet. Nu är man en aktiv pensionär men kan inte göra det man brukar, och då tar man fram samlingen igen, säger hon.
Värdera frimärken
Vissa frimärken kan säljas för miljonbelopp – men de flesta är inte värda mer än frankeringsvärdet. Hur vet man vad som är vad? Enligt Anna Johnsson Winqvist finns det två saker man ska titta på.
– Om man har ärvt en samling av en släkting ska man titta på hur frimärkena sitter, är det i album eller bara instängt i en låda? Det säger ganska mycket om hur personen har samlat, konstaterar hon och fortsätter:
– Sedan ska man försöka avgöra när ifrån frimärkena är. Det kan verka svårt, men det är inte så svårt egentligen. Man kan titta i värderingskataloger, som går att låna på biblioteken.
Samla efter teman
För att frimärket ska ha ett samlarvärde krävs det ofta att det ska komma från 1800-talet. Senare än så har de ofta bara ett nominellt värde.
– Nästan alla länder började ge ut frimärken 1850, vi brukar säga att mellan 1850 och 1890 finns det ett samlarvärde, säger Anna Johnsson.
Hon tipsar om att studera slutpriser och följa auktioner, innan man själv ger sig in i leken. Många brukar även välja ett tema för sitt samlande, till exempel ett särskilt motiv eller en speciell plats.
– Det kan vara orten man är uppväxt på, eller om man är historieintresserad kan man samla brev från 1600-talet, eller kungabrev, säger hon.
Att kommunicera per post blir allt mer ovanligt – vilket i sin tur minskar omloppet av frimärken. Hur påverkar det samlandet?
– På ett sätt blir det ju mer ovanligt med frankerade brev, men det blir också svårare att locka till sig nya samlare. Barn vet ju knappt vad ett frimärke är i dag. Men det finns en stark tradition, och många har tagit steget vidare att tävla i det, säger Anna Johnsson.
Sofia Sundström/TT
Fakta: Samla på frimärken
För att ett frimärke ska ha ett samlarvärde krävs det ofta att frimärket kommer från 1850–1890-talet.
Från och med 1940 finns det ofta bara ett nominellt värde på frimärkena.
Det finns flera sätt att samla på frimärken: Ofta kan man välja ut ett speciellt tema, till exempel med stämplar från orten man är uppvuxen, eller att märkena ska ha särskilda bildmotiv.
Det går även att tävla i frimärkessamling. Ofta väljer samlaren ett tema och presenterar ett antal frimärken, som en jury sedan får bedöma. Det går till exempel att tävla på nationell, nordisk och internationell nivå.