Gripen gärningsman ovanligt och viktigt

Att den terrormisstänkte 39-åringen kunde gripas efter ett dåd liknande det i Stockholm är ovanligt. När en misstänkt gärningsman kan gripas ger det stora fördelar – både för utredningen och på längre sikt.

ANNONS
|

Om någon med flit kör ett tungt fordon in i en folksamling, med syfte att döda, slutar det ofta med att även gärningsmannen själv omkommer. Så var det i London i mars och i franska Nice förra sommaren. Efter dådet i Berlin i december blev en utpekad person ihjälskjuten av polis i Italien.

Den terrormisstänkte 39-åringen från Uzbekistan kunde gripas bara timmar efter det dödliga dådet på Drottninggatan i centrala Stockholm. När en misstänkt gärningsman kan gripas och häktas finns givetvis fler möjligheter att driva utredningen framåt.

- Det är synnerligen angeläget och viktigt, säger Sven-Erik Alhem, tidigare överåklagare och nu riksordförande för Brottsofferjourerna.

ANNONS

- Att överhuvudtaget ha en misstänkt, ”dead or alive”, medför ju ökade möjligheter att nysta i frågan via husrannsakan, kontaktvägar och annat, tillägger han.

Att ha en misstänkt person som kan förhöras är förstås ännu bättre.

Samma rätt som andra

Vad förhören ger påverkas dock i hög grad av personens vilja att medverka. Den som misstänks för ett dödligt terrordåd har, enligt svensk lag och Europakonventionen, samma rättigheter som andra brottsmisstänkta.

- Man har en ovillkorlig rätt att tiga. Man har en ovillkorlig rätt att ljuga och försvåra utredningen på alla sätt. Man har ingen som helst prestationsskyldighet. Hela bevisbördan vilar på åklagarens axlar, beskriver Sven-Erik Alhem.

Så bör det också vara i en rättsstat, tycker Alhem. Han vill inte ha ett system där en misstänkt kan låta sig påverkas av lockelser om belöningar, som ett lindrigare straff.

Kan ställa frågor

Det är inte heller givet att en terrormisstänkt väljer att tiga.

ANNONS

- Det finns också de som vill skryta med vad man gjort, som Breivik till exempel. Där fanns en väldigt stor önskan att stå för vad man gjort, tycka att det var bra och vilja föra ut ett budskap, säger Sven-Erik Alhem.

En dömd gärningsman ger också möjligheter på längre sikt.

- Då kan man gå tillbaka till den här personen framöver, och ställa frågor om radikalisering och så. En hel del forskare runt om i världen gör det. Och ibland pratar de här personerna, säger Hans Brun, terrorforskare på Försvarshögskolan.

TT

Fakta: Gärningsmän

Några personer som har dömts för terrordåd:

Ramzi Yousef var hjärnan bakom ett sprängdåd i garaget under World Trade Center i New York 1993. Sex personer omkom, fler än 1000 skadades. Greps två år senare i hemlandet Pakistan och utlämnades till USA.

Zacarias Moussaoui deltog i planeringen av terrordåden 11 september 2001, då nästan 3000 personer dödades av kapade flygplan vid World Trade Center i New York och Pentagon i Washington. Han satt anhållen när attackerna utfördes, men sa inget till polisen om dem.

Anders Behring Breivik mördade i juli 2011 sammanlagt 77 personer på Utøya och i regeringskvarteren i Oslo. Han greps vid brottsplatsen på Utøya.

Dessutom:

Khalid Sheikh Mohammed har sagt sig vara den som planerade 11 september-dåden 2001. Han greps i Pakistan 2003 och åtalades 2012 vid en amerikansk militärdomstol, tillsammans med fyra andra personer. Rättegången är inte avslutad.

ANNONS