Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Glappet mellan bäst och sämst i klassen ökar

Svenska elever ligger överlag kvar på samma kunskapsnivå som 2015, men det skiljer mer mellan eleverna som presterar bäst och sämst. Det visar det internationella kunskapstestet Timss.

Närmare 600 000 elever i ett 60-tal länder har deltagit i kunskapstestet Timss, däribland svenska elever i årskurs 4 och 8. På tisdagen presenterade Skolverket resultatet av förra årets test.

Testet görs vart fjärde år och mäter kunskapsnivån i matematik och naturvetenskap. Förra gången lyckades de svenska åttondeklassarna förbättra sina resultat och det blev ett positivt trendbrott. Det resultatet ligger fast, visar den nya mätningen.

Sammanfattningsvis var förändringarna av de svenska elevernas resultat i den nya mätningen så små att de ligger inom felmarginalen.

– De resultat vi nu ser för 2019 är inte signifikant skilda från 2015 års resultat. Eleverna presterar alltså på samma nivå, säger Skolverkets projektledare för Timss, Maria Axelsson.

LÄS MER: Forskare om Timss: Övertolka inte resultaten

Svenska elever under mattesnittet i EU

Sverige har varit med i Timss sedan starten 1995. Då presterade de svenska åttondeklassarna ett toppresultat. Därefter dalade resultaten, med ett bottennapp förrförra gången. Men senaste mätningen, Timsss 2015, vände alltså de svenska resultaten upp igen.

Svenska fjärdeklassare deltog i Timss första gången 2007 och har hittills haft en positiv resultatutveckling.

Generellt sett är svenska elever sämre på matematik än genomsnittet i EU och OECD – men bättre i naturvetenskap. Även det resultatet står sig i det nya testet.

– Vi kan konstatera att matematik inte är svensk skolas bästa gren, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Ökade skillnader mellan elevgrupper

Även om genomsnittsresultatet ligger stilla, så visar Timms att glappet mellan hög- och lågpresterande elever har ökat. I exempelvis naturvetenskap i årskurs 8 har andelen elever ökat både i den högsta och den lägsta kunskapsnivån.

Studien visar att det finns ett starkt samband mellan elevernas resultat och de resurser som eleverna har med sig hemifrån. Det handlar bland annat om föräldrarnas utbildningsnivå, antalet böcker hemma och tillgången till eget rum.

– Det är väl känt att vi har problem med likvärdigheten i svensk skola Migrationsbakgrunden har betydelse, men det som har störst betydelse är den socioekonomiska bakgrunden, säger Peter Fredriksson.

En flicka gör hemläxan i matematik. Arkivbild. Bild: FREDRIK SANDBERG / TT
En flicka gör hemläxan i matematik. Arkivbild. Bild: FREDRIK SANDBERG / TT

Om Timss

Timss är en förkortning för Trends in International Mathematics and Science Study.

Timss undersöker elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och 8.

Timss genomfördes första gången 1995 och därefter vart fjärde år: 1999, 2003, 2007, 2011, 2015 och 2019. Resultaten presenteras varje gång påföljande år.

Resultaten, antal poäng, i varje delprov är inte jämförbara mellan ämnena och inte heller mellan årskurserna. Det går alltså inte att jämföra poängen i matematik årskurs 4 med dito i årskurs 8.

Sverige har deltagit med åttondeklassare varje omgång sedan 1995 (med undantag för 1999) och med fjärdeklassare sedan 2007.

Ansvarig är forskningsorganisationen The International Association för the Evaluation of Educational Achievement (IEA). Skolverket är ansvarigt för det svenska genomförandet.

IEA undersöker också gymnasieelevers kunskaper i avancerad matematik och fysik: Timss Advanced. Den genomförs mer sällan och var inte aktuell 2019.

(Källor: IEA och Skolverket)

TT

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.