Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Gerard Mourou, Frankrike, är en av tre forskare som delar på årets Nobelpris i fysik.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Fysikpriset: Ljusfingrar och vassa strålar

Optiska pincetter som kan plocka upp bakterier. Högintensiva strålar som kan knuffa bort rymdskrot. Årets Nobelpris i fysik tilldelas tre personer för deras banbrytande upptäckter inom laserfysik.

Ena hälften av priset går till amerikanen Arthur Ashkin, medan den andra hälften delas mellan fransmannen Gérard Mourou och Donna Strickland från Kanada.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Strickland är den första kvinnan som får fysikpriset på 55 år, och den tredje någonsin, efter Marie Curie 1903 och Maria Goeppert-Mayer 1963.

- Är det verkligen alla? Jag trodde att det kunde ha varit fler. Det är en ära att vara en av de kvinnorna, säger hon.

Tillsammans med Gérard Mourou har hon banat väg för de mest intensiva laserpulser som människan skapat.

Den nyuppfunna tekniken (kallad chirped pulse amplification eller CPA) har blivit standard för alla högintensitetslasrar som senare tillkommit.

Ögonoperationer

De används bland annat vid de synkorrigerande ögonoperationer som det görs miljontals av varje år, där man använder "de vassaste av ljusstrålar".

- Den praktiska användningen hittills har varit i ögonoperationer, säger Donna Strickland.

Det genombrott hon och Mourou nu prisas för beskrevs i en artikel som kom ut 1985 – Stricklands första vetenskapliga publikation.

Laserns enorma intensitet gör att man kan förändra egenskaperna hos olika typer av materia. Man kan skära eller borra hål i olika material. Det hela påminner lite om Star Wars.

- Laser kan vara extremt farligt, säger Olga Botner, professor i experimentell elementarpartikelfysik vid Uppsala universitet och ordförande i Nobelkommittén för fysikpriset.

Knuffa rymdskrot

Hon påpekar att det finns en koppling till Star Wars även i verkligheten.

- Det finns tankar på att använda lasertekniken för att knuffa bort en del av det farliga rymdskrotet som cirklar runt jorden, säger hon.

Arthur Ashkin får priset för att han uppfann den så kallade optiska pincetten. Pincettens ljusstrålefingrar – som kommer från två riktningar – kan gripa tag i mycket små objekt, exempelvis atomer, dna-molekyler och till och med levande celler. Man kan sedan flytta på dem eller hålla fast dem och studera dem i minsta detalj.

Fångade bakterier

Genombrottet kom 1987 då Ashkin lyckades fånga levande bakterier med pincetten – utan att bakterierna kom till skada. Han har sedan fördjupat sina studier av levande material för att undersöka hur livet fungerar på mikronivå.

- Lasrar har blivit oundgängliga inom en rad vetenskapsområden. Ändå har vi knappt börjat att utforska antalet möjliga användningsområden, säger Olga Botner.

Hon är glad för att en kvinna, Donna Strickland, nu fått fysikpriset, och är övertygad om att det kommer att bli fler kvinnliga pristagare med tiden.

- Men det är alltid är den vetenskapliga digniteten som måste vara avgörande, inte vilket kön som personerna har, säger hon.