Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
1/7

Fyra partier överens om försvaret

I en överenskommelse mellan fyra partier satsar regeringen 8,1 miljarder på försvaret de kommande tre åren . Men partierna som står utanför uppgörelsen anser att det är för lite pengar.

På onsdagen presenterades resultatet från förhandlingarna mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna och Centerpartiet. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) meddelade att regeringen går Moderaterna och Centerpartiets krav till mötes i budgetförhandlingarna. Totalt ska 8,1 miljarder kronor avsättas till försvaret fram till år 2020.

– 2,7 miljarder extra per år kommer att avsättas till försvaret fram till år 2020. Av de pengarna ska 6,8 miljarder kronor gå till det militära försvaret och 1,3 miljarder ska gå till det civila försvaret.

Terrängfordon och mer ammunition

Pengarna ska bland annat avsättas till övningsverksamhet, inköp av terrängfordon och lastbilar, mer ammunition, ett ökat antal tjänstgörande soldater och fler soldater som får en grundutbildning genom värnplikt. Dessutom ska de gå till ledningssystem för marinen och till kommuner och landsting för en satsning på totalförsvaret.

– Vi vill ta ansvar för Sverige i en orolig tid då vi ser en ökad militär närvaro i vårt närområde. Det här är en viktig signal, säger Peter Hultqvist.

Hans Wallmark, Moderaternas talesperson i försvarsfrågor, anser att en bred politisk uppslutning kring försvaret är en viktig signal till omvärlden.

– Alternativet hade varit att det inte blev några pengar alls, eller väsentligt lägre summor. Satsningen vi presenterar är helt i linje med Försvarsmaktens eget budgetunderlag.

Möter ett försämrat omvärldsläge

Centerpartiets försvarspolitiske talesperson Daniel Bäckström ser uppgörelsen som ett sätt att möta ett försämrat omvärldsläge:

– Det handlar delvis om att minska det operativa glappet gentemot vår omvärld. I en orolig tid krävs ansvarstagande, samförstånd och resurser.

Från Alliansen hade även KD deltagit i samtalen, men hoppade av i måndags.

– Det skiljer flera miljarder mellan oss och regeringen. Vi står alldeles för långt ifrån varandra, säger partiledaren Ebba Busch Thor om orsaken till avhoppet till TT.

Kristdemokraternas smärtgräns var 10 miljarder kronor. Liberalerna ville gå ännu högre.

– Vi kräver ungefär den dubbla nivån under tre år. Vi skulle behöva ungefär 16 miljarder till försvaret, säger Jan Björklund (L) till TT.

"Långt ifrån oberoende försvarsförmåga"

Jacob Westerberg, lektor i säkerhetspolitik och strategi på Försvarshögskolan, ser försvarsuppgörelsen som en korrigering av en tidigare underfinansiering.

– Det här är ett tydligt tecken på att försvarsplanen 2015 var underfinansierad och nu gör man en korrigering av det, men det är långt från ett steg mot en oberoende försvarsförmåga, säger han.

För att bygga upp en oberoende försvarsförmåga skulle det behövas åtminstone en tredubbling, menar Westberg.

– Resurserna som tillförs nu är det som behövs för att upprätthålla vårt försvar utifrån dagens politiska läge. Vi lägger ungefär en procent av BNP på försvaret i dag, så sent som 1999 lade vi två, säger han.

Satsning på civilförsvaret

Den stora, positiva nyheten för Jacob Westerbergs del är satsningen på civilförsvaret. 

– Att man betonar civilförsvaret är en viktig punkt. En stor del av pengarna går till saker som att stärka det psykologiska försvaret och öka lagring av livsmedel, till exempel, säger han.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.